Hon kommer med kalla fakta om hur vården missgynnar kvinnor

– Löneskillnader mellan kvinnor och män är också allvarligt, men i vården är jämställdheten livsviktig, säger Goldina Smirthwaite..Foto: FREDRIK SANDBERG

I stället för ambulansvård fick en kvinna med andnöd rådet att lugna ner sig och andas i en papperspåse. Trots åtta nödsamtal dog kvinnan innan ambulansen kom. 

– Hade man utgått från att personen var hysterisk och struntat i att skicka ambulans om det gällt en man? undrar Goldina Smirthwaite, när vi träffas på ett café i Stockholm.

Hon är genus- och kulturvetare och har just färdigställt rapporten (O)jämställdhet i hälsa och vård på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting. Det är en kunskapsöversikt som visar hur kvinnor och män behandlas olika i vården, och att det oftast är kvinnorna som drar det kortaste strået.

Kvinnor får vänta längre på vård än män. De har sämre tillgång till nya och dyra behandlingar, och de drabbas oftare av kvalitetsbrister. Listan på olikheter kan göras lång, men Goldina Smirthwaite är ändå inte förvånad. Hon har arbetat med genusfrågor i många år, och säger att vården inte är annorlunda än andra samhällssektorer. Men bristen på jämställdhet är extra allvarlig inom vården.

– Löneskillnader mellan kvinnor och män är också allvarligt, men i vården är jämställdheten livsviktig. Det handlar bokstavligen om liv och död när kvinnor inte får samma tillgång till vård som män.

Bristande kunskap om kvinnors hälsa
En orsak till ojämställdheten är bristande kunskap om kvinnors fysik och hälsa. Den medicinska forskningen har traditionellt varit inriktad på män. Diagnoser, läkemedel och behandlingsmetoder är i första hand utformade för män. Skolexemplet att avslöja borrelia, en röd ring runt fästingbettet, gäller till exempel mest män. Kvinnor får oftare en jämnröd rodnad, men det nämns inte i ens läkarlitteraturen.

Fördomar om manligt och kvinnligt bidrar också till ojämställd vård. Kvinnor ses som gnälligare och deras problem antas oftare bero på psykiska faktorer. Det gör att kvinnors problem tas på mindre allvar och att de får vänta längre på vård till exempel när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar.

Men även männen drabbas av könsfördomar. Depression ses till exempel som en kvinnlig sjukdom, och mäns depressioner riskerar att inte bli upptäckta. Det kan vara förklaringen till att män begår självmord oftare än kvinnor.

– Det kan vara så att sjukvården missar mäns depressioner för att de inte passar in i våra fördomar om könen.

Starkt motstånd mot att se könsskillnaderna i vården
Att det finns stora skillnader på hur kvinnor och män behandlas i vården var ingen nyhet för Goldina Smirthwaite, men hon blev förvånade över reaktionerna när hon presenterade rapporten för experter, politiker och tjänstemän inom landstingen.

– Det finns ett starkt motstånd mot att se könsskillnader i vårdkvaliteten. Jag trodde inte att förnekelsen skulle vara så stark, säger hon.

Många har ifrågasatt resultaten i rapporten. En vanlig invändning är att kvinnor får sämre vård för att de lever längre och därmed är äldre än männen. Många av studierna korrigerar dock för ålder, och Goldina Smirthwaite tror inte att invändningen hade accepterats lika lätt om det vore männen som levde längre än kvinnor.

En annan invändning är att kvinnor och män är olika och därför ska behandlas olika. I vissa fall är det sant, men i de flesta fall är kvinnor och män i lika stort behov av vård.

– Ta operation av grå starr. Kvinnor får vänta längre och ser därför sämre när de väl opereras. Jag har mött människor ansett att synen inte är lika viktig för kvinnor som för män.

Goldina Smirthwaite tror att motviljan mot att se könsskillnaderna i vården beror på att det är svårt att erkänna jämställdhetsbrister och diskriminering.

– Det är otroligt skamligt att inte vara jämställd i dag. Alla säger att de är för jämställdhet och då kan det vara svårt att se orättvisorna i sin egen vardag.

Jämställd vård kräver kunskap
För att nå en jämställd vård krävs först och främst kunskap. Genusfrågor borde vara en självklar del av all vård- och medicinutbildning, enligt Goldina Smirthwaite och även de som redan jobbar inom vården borde få utbildning i ämnet. Dessutom behövs tydligare faktaunderlag i form av könsuppdelad statistik, vilket saknas i dag.

– Lönestatistiken som presenteras varje år visar tydligt skillnaden på kvinnors och mäns inkomster och det skapar ett tryck i frågan. Om vårdstatistiken var uppdelad på kön skulle ojämställdheten bli tydligare.

Goldina Smirthwaite hävdar också att det behövs mer forskning på kvinnors kroppar och hälsa för att få fram bättre behandlingsmetoder. Men det räcker inte med mer forskning, den måste användas också.

– Kunskap finns redan inom många områden, men den används inte som den borde. Mycket kan göras redan i dag och jag hoppas att rapporten kan bidra till att skapa kunskap och debatt, säger hon.

Liten jämställdhetsordlista:
Jämställdhet: Lika villkor, rättigheter, skyldigheter och möjligheter för kvinnor och män.
Jämlikhet: Lika villkor, rättigheter, skyldigheter och möjligheter i ett bredare perspektiv där även etnicitet, klass, sexuell läggning, religion, ålder och andra aspekter vägs in.
Genus: Begreppet används för att beskriva att kvinnors och mäns beteende, och vad som anses manligt och kvinnligt, inte är biologiskt givet utan skapas socialt och förändras över tid.
Genusvetenskap: Forskning som studerar sociala och kulturella aspekter av kön. Källa: (O)jämställdhet i hälsa och vård.

Fakta:
Namn: Goldina Smirthwaite
Ålder: 42 år.Bor: I Masmo, söder om Stockholm.
Familj: Sambo med Magnus. Första barnet väntas i höst.
Yrke: Genus- och kulturvetare. Projektanställd vid Sveriges Kommuner och Landsting fram till årsskiftet.
Fackförbund: Handels. ”Jag har jobbat i affär innan jag började plugga och har inte haft anledning att byta fack.”
Råd till vårdanställda: Kräv att både chefer och anställda får utbildning i genusfrågor. Reflektera över och diskutera vilka föreställningar du har om kön. Försök att möta fördomarna och våga se orättvisor. Jämställd vård är en ledningsfråga och inget som enskilda anställda kan ta ansvar för.

Läs hela rapporten