I Stockholms län sjunker antalet sjukskrivna just nu fort. I andra änden av skalan, där Jämtland befinner sig, har förbättringen stannat av.

I huvudstaden har målet att halvera ohälsan från år 2002 till år 2008 redan uppnåtts. I Jämtland, däremot, har antalet sjukfall som pågår över 30 dagar har inte minskat alls de senaste tolv månaderna, utan tvärtom ökat.

Därmed ökar avståndet mellan det ”friskaste” och det ”sjukaste” länet. Det är en ny trend, som har inletts i år. Från december 2003 till december 2006 krympte de regionala skillnaderna. Vilket föreföll rimligt, eftersom Försäkringskassan numera är en enda, rikstäckande myndighet, som betonar att sjukförsäkringen ska tillämpas lika oavsett var folk bor.

Förklarar en del
– En viss skillnad mellan länen är rimlig, eftersom somliga län har fler äldre än andra och äldre människor har svagare hälsa, säger Rolf Lundgren vid Försäkringskassans huvudkontor.

Han bedömer att befolkningens sammansättning motiverar en skillnad i det så kallade ohälsotalet på ungefär tre dagar. Men ett gap på 15,7 dagar mellan bästa och sämsta län är inte rimligt. Det tyder på att försäkringen fortfarande tillämpas olika.

Stockholm drar ifrån
Stockholm ser dessutom ut att dra ifrån ytterligare. Bertil Sandberg, chefcontroller på Försäkringskassan i Stockholms län, har flera förklaringar.

– Arbetsmarknaden är viktig. Det är inte lätt att rehabilitera någon till arbetslöshet. Har du en anställning, så finns det en arbetsgivare att sätta press på.

– I Stockholm är arbetsgivarna ofta stora, då går det att omplacera den som är sjuk. Tillgången till vårdresurser spelar också roll.

Trots att bara arbetsförmåga ska spela roll för vem som får sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning har alltså arbetsmarknaden betydelse. Länen med lägst ohälsa har alla god arbetsmarknad: Stockholm, Kronoberg, Jönköping, Halland och Uppsala.

Norrbotten gott exempel
Mer svårförklarligt är att utvecklingen skiljer sig åt också mellan skogslänen, där arbetsmarknaden är mer begränsad. Norrbotten, som hade klart mest ohälsa i landet för tre år sedan, har förändrat sina siffror dramatiskt. Ohälsotalet har sjunkit från 55,8 dagar till 46,6.

– I januari 2003 hade 10.800 personer i Norrbotten sjukpenning, i dag är det 6.000, säger Georg Strömbäck vid Försäkringskassan i Norrbotten. Samtidigt har de med sjuk- och aktivitetsersättning bara blivit något fler: 18.000 i dag mot 17.600 år 2003.

– Vi samarbetar bra med sjukvården. Men viktigast är att debatten om sjukskrivningarna har påverkat attityderna. Medierna har givit oss väldig draghjälp.

Åkt på studiebesök
Både Norrbotten och Västerbotten har klättrat från ohälsostatistikens botten, och lämnat Jämtland och Värmland bakom sig. Försäkringskassan i Jämtland har varit på studiebesök i Norrbotten för att ta reda på varför utvecklingen där är så annorlunda, utan att hitta någon riktig förklaring.

– Vi arbetar likadant. Och Jämtland är bra att bo i, säger Lars Andersson, tillförordnad direktör vid Försäkringskassan i Jämtland. Vi vet inte varför inflödet av nya sjukfall inte minskar hos oss.

– Kanske har det betydelse att vi var lite sena med att få igång samarbetet med sjukvården. Och bristen på läkare är ett gissel. Stafettläkarna förlänger gärna en sjukskrivning, det är lättaste utvägen.

FAKTA: Friskast i Stockholm
Ohälsotalet är det antal dagar per år som genomsnittssvensken har sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension).
För hela landet har ohälsotalet sjunkit från 43,3 dagar hösten 2003 till 39,1 dagar i juli 2007. I Stockholms län är ohälsotalet nu 32,9 dagar, i Jämtland 48,6.