I LO-tidningen (nummer 23 den 10 augusti) hävdar Carl Tham att folkstyret, den parlamentariska demokratin, försvagas i och med EU:s nya reformfördrag. Jag vill påstå att det förhåller sig precis tvärtom.

Demokratin har alltid varit en grundpelare i EU. Utan den levande demokratiska process som hela tiden styrt EU skulle unionen inte kunna existera. Därför är det glädjande att EU-ledarna under midsommarhelgens toppmöte enades om ramverket till ett nytt fördrag som ytterligare förstärker den parlamentariska demokratin i unionen.

• Den svenska riksdagen får mer makt. De nationella parlamentens roll blir tydligare när det gäller att bevaka om beslut ska fattas på EU-nivå eller i Sverige. Övervakningen av att EU respekterar närhetsprincipen skärps.

• Europaparlamentet får större inflytande. Medbeslutandet utvidgas till cirka 50 nya områden och jämställer Europaparlamentet med ministerrådet i det mesta av EU:s lagstiftning. Det gäller centrala politikområden såsom frihet, säkerhet och rättvisa.

•Det blir mer insyn och öppenhet i EU. Ministerrådets möten ska vara offentliga när man debatterar och stiftar lagar. Offentlighetsprincipen får en större tyngd.

•Medborgarna får större direktinflytande. Genom ”medborgarinitiativ” kommer en miljon medborgare från olika medlemsstater – av en total befolkning i EU på nästan 500 miljoner – att kunna uppmana kommissionen att ta fram ett nytt förslag.

•Medborgarnas möjligheter att påverka ökar. Reformfördraget är en framgång för demokratin. Genom att involvera de demokratiska församlingarna ännu mer i beslutsprocessen får medborgarna större möjligheter att påverka EU-frågorna. Därmed blir det ännu viktigare att vi debatterar EU i Sverige och att vi går och röstar både i riksdagsval och i val till Europaparlamentet.
Fördraget förstärker inte bara demokratin. Det innehåller dessutom nyheter som innebär att EU, när fördraget väl är ratificerat i samtliga 27 länder, kan lägga in en högre växel och leverera bättre resultat:

•Det blir lättare att fatta beslut i EU. Ska unionen kunna tackla gränsöverskridande brottslighet som människohandel, narkotikasmuggling och terrorism måste beslut kunna fattas på enklare sätt än idag.

•Utrikespolitiken blir mer samordnad. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska samordnas av en hög representant som också blir vice ordförande i EU-kommissionen. Det bäddar för att EU talar med en röst i globala sammanhang.

•Löntagarnas rättigheter stadfästs juridiskt. Stadgan för medborgerliga rättigheter blir juridiskt bindande, ett krav som den europeiska fackföreningsrörelsen, inklusive LO, slagits för i många år. Det innebär att EU:s institutioner och medlemsländerna måste följa reglerna i stadgan, såsom inflytande på arbetsplatsen, rätten att förhandla, ingå kollektivavtal och strejka, när de inför EU-regler.

Nystart för europeiskt samarbete
Sammantaget kommer det nya fördraget att bli en nystart för det europeiska samarbetet. EU kan jobba effektivare, ta emot fler medlemmar och bli en stark partner i världen. Besluten blir effektivare, demokratin bättre och medborgarperspektivet tydligare.

Överenskommelsen är ett steg i rätt riktning för att möta de förväntningar och förhoppningar som medborgarna har om EU; klimat och energi, sociala frågor och säkerhet för att bara nämna några av de områden där vi vet att EU-medborgarna vill se mer av europeiskt samarbete.

Nu måste vi alla, kommissionen såväl som medlemsländerna, gå från ord till handling. Förklara. Lyssna. Förankra. EU-ledarna beslutade på toppmötet att kommunikationen och dialogen med medborgarna måste förbättras. Det behovet kan inte nog betonas.

Ett exempel på att kommunikationen kan förbättras med de demokratiska församlingarna är kommissionens initiativ att skicka lagförslag direkt till de nationella parlamenten. De har numera också möjlighet att skicka in sina kommentarer till oss, som vi sedan svarar på. Initiativet har mottagits mycket väl och inför midsommarhelgens toppmöte i Bryssel lämnades den 100:e synpunkten på hur EU ska bli mer öppet in – av Sveriges riksdag!

För att underlätta dialogen med medborgarna har jag bland annat initierat lokala medborgarråd. I mars möttes i Karlstad hundra slumpvis utvalda svenskar för att diskutera vilka frågor de anser att EU ska arbeta med i framtiden. Efter två dagars engagerad debatt enades rådslaget om att EU bör prioritera energi och miljö, familj och välfärd samt EU:s roll i världen. Över 2 000 medborgare i samtliga 27 EU-länder har deltagit i liknande rådslag.

Jag hoppas att dessa samråd ska sprida sig som ringa på vattnet och sätta fart på EU-debatten. Men då måste alla dra sitt strå till stacken – regering, riksdag, region- och lokalpolitiker och inte minst fackföreningsrörelsen. Det är endast tillsammans som vi kan göra EU mer demokratiskt, öppet och begripligt för människor och förankra EU-politiken bättre hos medborgarna.

Margot Wallström
Vice ordförande i EU-kommissionen
Skriv till debattredaktören