”Vilda västern” på arbetsmarknaden i New Orleans efter orkanen Katrina

Två år efter Katrina pågår uppröjningsarbetet fortfarande i New Orleans. Byggnadsarbetaren ingår i ett arbetslag som röjer upp i en villa i förorten Lakeview.     Foto: PAUL J RICHARDS

Flera beslut av regeringen Bush bidrar till att skapa en laglös arbetsmarknad i New Orleans när staden ska byggas upp efter Katrinas härjningar.

Två år har gått sedan orkanen Katrina orsakade förödelse i New Orleans och längs den amerikanska sydkusten. Arbetet med att resa staden ur ruinerna pågår fortfarande. De historiska turistkvarteren har i stort sett återfunnit sitt tidigare utseende. Men i de fattigare bostadskvarteren, som drabbades hårdast av stormen, står förstörda hus fortfarande obebodda.

Invånarantalet i New Orleans uppskattades nyligen till dryga 260 000 personer, knappt tre femtedelar jämfört med före Katrina. Många av de tidigare invånarna har bosatt sig på andra håll.

Arbetsmarknaden står och stampar. Få nya arbetstillfällen har skapats under det senaste året. Delar av den fungerar fortfarande på samma sätt som den gjorde under den kaosartade första tiden efter orkanen. Det lokala byggfacket hävdar att en underjordisk kontant ekonomi har etablerats på byggmarknaden, där arbetarna betalas i kontanter utan någon som helst dokumentation.

Miljarder dollar från statsbudgeten till städning och återuppbyggnad av New Orleans skapade en guldruschstämning i den amerikanska byggbranschen.

”Bushadministstrationen öppnade för en laglös arbetsmarknad”
De stora nationella byggbolagen såg till att lägga vantarna på upphandlingskontrakten. I översvämmade New Orleans fanns nyanlända underentreprenörer som med löften om god betalning och många arbetstimmar raggat arbetare både inom och utanför USA:s gränser.

Huvudparten av röjnings- och återuppbyggnadsarbetet har utförts av arbetare anställda av dessa underentreprenörer.
Arbetsrättsexperter beskriver situationen i återuppbyggnadens New Orleans som rena vilda västern.

– En rad regeringsbeslut av Bushadministrationen i Katrinas kölvatten öppnade för en helt laglös arbetsmarknad, säger Ted Smukler, företrädare för arbetarrättsorganisationen Interfaith Worker Justice.

Han pekar ut tre avgörande beslut som togs inom loppet av två veckor efter orkanen.

• Arbetarskyddsmyndighetens övervakning av arbetsmiljöreglerna drogs tillfälligt in.

• Kravet att arbetsgivare ska kontrollera nyanställdas personuppgifter och arbetstillstånd drogs också in. Något som öppnade dörren för anställning av invandrare utan arbetstillstånd.

Dessutom slopades den så kallade Davis-Baconlagen under två månader. Lagen innebär att arbetsgivare vid offentlig upphandling måste betala löner i nivå med det allmänt utbredda löneläget på orten. Den tillfälliga indragningen av bestämmelsen öppnade för att alla kontrakt som tecknades under de första kritiska månaderna undgick sedvanliga lönekrav.

Löner betalas inte ut och invandrare hotas med utvisning
Medborgarrättsorganisationer som följt utvecklingen för återuppbyggnadsarbetarna rapporterar om många brott. Den vanligaste förseelsen är att lönen inte betalats ut.

Många vittnar också om arbete utan skyddsutrustning i hälsofarliga miljöer. Arbetarna tvingades ofta bo i undermåliga baracker.
Situationen förvärrades av att arbetare som protesterade möttes med avsked eller hot om deportation. Underentreprenörer som anlitat arbetare utan arbetstillstånd drog sig inte för att påkalla invandringsmyndigheter om de anställda klagade.

Jennifer Rosenbaum är arbetsrättjurist vid en organisation som hjälpt arbetare att driva rättsprocesser för att få ut sina löner.

– Arbetsmarknadsdepartementet misslyckades fullständigt att skydda den invandrade arbetskraften från övergrepp, sa hon nyligen inför representanthusets särskilda kommitté för myndighetsövervakning.

FAKTA: Katrinas härjningar
• Orkanen Katrina drog in över USA den 29 augusti 2005 i 70 meter per sekund.
• Omkring 1 200 omkom under ovädret.
• Av New Orleans 1,3 miljoner invånare hade en miljon evakuerats i förväg.
• 270 000 hus förstördes. Notan för skador på försäkrade egendomar landade på 320 miljarder kronor. Källa: TT