Ett gammalt mönster i den svenska sjukfrånvaron tycks ha brutits. Trots god arbetsmarknad blir de sjukskrivna inte fler.

Tvärtom minskar både antalet sjukskrivna och sjukskrivningarnas längd, månad för månad. Samtidigt som Ams talar om brist på arbetskraft inom exempelvis byggbranschen, vården och IT-sektorn.

– Det är intressant. Något nytt har hänt, säger Hans Olsson vid Försäkringskassans enhet för utvärdering.

– I den här högkonjunkturen har den vanliga uppgången i sjukfrånvaro inte kommit, och den kanske inte alls kommer. Jag är övertygad om att det gamla mönstret har förändrats, säger Bertil Sandberg, chefcontroller vid försäkringskassan i Stockholms län, där arbetsmarknaden är mycket god.

Gammalt mönster
I åtminstone 35 år har sambandet mellan sjukfrånvaron och läget på arbetsmarknaden varit starkt i Sverige. När tiderna är dåliga är människor rädda för arbetslöshet och drar sig för att vara hemma. Omvänt blir fler sjukskrivna när det är gott om jobb.

Sambandet är tydligt. I en studie 2005 beskrev den statliga socialförsäkringsutredningen kopplingen mellan arbetsmarknad och sjukfrånvaro som ”anmärkningsvärt stark”.

Sambandet är slående särskilt med tanke på att den kortaste sjukfrånvaron (mindre än en vecka) inte finns med i frånvaromåttet, som är hämtat från Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar. Att god tillgång på jobb gör det lättare att stanna hemma några dagar är kanske naturligt – men även sjukfrånvaro i över en vecka (som ju kräver läkarintyg) har varit starkt kopplad till läget på arbetsmarknaden.

Har brutits
Detta mönster, som har skiljt Sverige från exempelvis Finland, Danmark och Tyskland, tycks alltså ha brutits. Under de senaste tolv månaderna, som präglats av högkonjunktur och ljusnande arbetsmarknad, minskade antalet sjukpenningdagar med 10,1 procent enligt Försäkringskassans senaste statistik. Minskningen var ungefär lika stark som under den föregående tolvmånadersperioden. Sjukskrivningarna blir både färre och kortare.

– Minskningen av den korta sjukfrånvaron har trappats av i år, påpekar Hans Olsson försiktigtvis.

Men högkonjunkturen har inte fått korttidsfrånvaron att öka. Försäkringskassan räknar inte heller med någon ”konjunktureffekt” på sjukfrånvaron i sin prognos: Där antas antalet sjukpenningdagar fortsätta att minska åtminstone till och med år 2010.

Nya attityder
Som förklaring till att högkonjunkturen inte lägre sätter fart på sjukskrivningarna nämner både Hans Olsson och Bertil Sandberg nya attityder. De senaste årens debatt om sjukfrånvaron har fåt alla inblandade att ändra inställning: läkare, arbetsgivare, försäkringskassans handläggare och de försäkrade själva.

– I hela samhället finns ett tryck att undvika sjukskrivning, säger Bertil Sandberg.

Det gamla sambandet mellan konjunktur och sjukfrånvaro har varit väl etablerat, och bland andra Konjunkturinstitutet tar hänsyn till det i sina prognoser för arbetsmarknaden.

– Det är möjligt att det konjunkturella inslaget i sjukfrånvaron har försvagats, säger Maria Carlsson vid Konjunkturinstitutet. Men vi vet inte om den förändringen har skett just det senaste året. Troligen handlar det om en mer långsiktig förändring.