Sjukdagarna minskar
Ohälsotalet, alltså antalet dagar med ersättning från sjukförsäkringen, fortsätter att minska. Den senaste månaden krympte talet med 0,1 dagar per vuxen svensk.
Därmed har ohälsotalet sjunkit med 1,4 dagar de senaste tolv månaderna. Det uppgår nu till 39,1 dagar, att jämföra med 43,3 dagar då minskningen inleddes i oktober 2003.
Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på hur mycket sjukförsäkringen används. Det räknas fram genom att antalet dagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning slås ihop, och sedan delas med antalet personer mellan 16 och 64 år. Ett ohälsotal på 39,1 betyder alltså att en genomsnittlig svensk i arbetsför ålder får något slags ersättning från sjukförsäkringen 39,1 dagar om året.
Snabbare frisk
Att ohälsotalet krymper beror i huvudsak på att dagarna med sjukpenning blir färre. De minskar i själva verket riktigt fort: med 10,1 procent de senaste tolv månaderna, och med 12,8 procent året dessförinnan. Dels blir färre anställda sjuka så länge att alls de hinner få sjukpenning (som ju betalas först efter att man har fått sjuklön från sin arbetsgivare i 14 dagar). Dels avslutas sjukfallen snabbare.
– Vi tror att minskningen av sjukpenningdagarna ska fortsätta åtminstone till och med år 2010, säger Bertil Thorslund, analytiker vid Försäkringskassans huvudkontor. Men rimligtvis kommer minskningen att plana ut. Någonstans finns ett jämviktsläge.
Största delen
Den del av ohälsotalet som består av dagar med sjuk- och aktivitetsersättning är betydligt svårare att rå på. De senaste tolv månaderna sjönk denna del från 29 till 28,7 dagar, en minskning med en procentenhet. Men året dessförinnan ökade antalet dagar med sjuk- och aktivitetsersättning med 1,4 procent.
– Sjuk- och aktivitetsersättning står för 70 procent av ohälsotalet, säger Bertil Thorslund. Försäkringskassans mål är att minska ohälsotalet till 37 dagar år i slutet av år 2008, men det klarar vi inte om inte dagarna med sjuk- och aktivitetsersättning blir färre.
De senaste tolv månaderna beviljades drygt 50.000 personer sjuk- eller aktivitetsersättning. Samtidigt försvann lika många personer med sådan ersättning ur statistiken, de flesta därför att de fyllde 65 år och fick ålderspension. Det totala antalet förtidspensionärer ligger stilla på strax över 553.000 personer.