Litauerna beredda slita för att få det bättre
– Medan skolungdomar kan plantera några veckor jobbar de utländska arbetarna hela säsongen.
Det är främsta skälet till att plantörer från andra länder, i första hand Polen och Litauen, har tagit över skogsplanteringen, hävdar Lennart Sjödin, som äger Kvalitetsskog AB.
– Vi tar in svenska skolungdomar också. Många av dem har det ”driv” som jobbet kräver. Men eftersom litauerna arbetar hela säsongen sätter de 90 procent av det totala antalet plantor.
– I branschen finns en strävan att förlänga säsongen för att utnyttja bilar, växthus och andra investeringar bättre. Då blir utländsk arbetskraft lösningen.
Men till detta kommer en annan viktig förklaring. De utländska plantörerna sätter väldigt många plantor. Till en del beror det på att de hinner få upp färdigheten, eftersom de ju arbetar fyra månader i stället för fyra veckor.
De är beredda att slita för att få det bättre
Men det beror också på deras enorma motivation, konstaterar Lennart Sjödin. Litauerna vill få det bättre materiellt, och är beredda att slita för det på ett sätt som de flesta svenskar inte är. Lennart Sjödin vill inte säga det rent ut, men anser att arbetslösa svenska skogsarbetare inte precis är lockade av plantering. Möjligen blir de plantbasar, men de föredrar skogsröjning.
– Jämfört med för tio år sedan har jag blivit lite hårdare med att sortera fram rätt folk, säger Lennart Sjödin. De måste ha ”drivet”. Det fungerar inte med arbetslösa från andra yrken.
För tio år sedan satte en plantör hos Kvalitetsskog 2 100 plantor per dag. I år ligger snittet på 2 500 plantor. Trots att arbetsredskapen är de samma.
I någon mån kan ökningen förklaras av att framkörningen av plantor blivit effektivare. Men framför allt jobbar plantörerna hårdare.
– Antalet satta plantor per dag bestämmer hur många dagsverken som går åt, konstaterar Lennart Sjödin. Ett högt snitt är avgörande för lönsamheten i företaget.
Kvalitetsskog betalar i princip aldrig kollektivavtalets garantilön, de 84 kronor i timmen som plantören har rätt till oavsett hur många plantor han har satt.
– Då justerar jag hellre ackordet, säger Lennart Sjödin. Så att drivkraften finns kvar.
– Plantlagets sammansättning är också viktig. Det blir ju en tävlan. Jag tar inte in en oerfaren 18-åring i ett lag där han hamnar på efterkälken bakom en van 16-åring.
Länsarbetsnämnden hjälper till att rekrytera folk utomlands
Kvalitetsskog och andra skogsvårdsföretag har fått hjälp av länsarbetsnämnden i Västerbotten att rekrytera plantörer utomlands. Första rekryteringsresan gick till Tyskland. Men tyskarna bosatte sig i Sverige permanent, lockade av låga huspriser och bra socialförsäkringar. De gick arbetslösa på vintern, något som Lennart Sjödin inte vill medverka till.
– Litauerna åker hem efter säsongen, säger Lennart Sjödin. Det finns en stark framtidstro i Litauen, och den lön de tjänat in i Sverige räcker långt.
I Sverige räcker den inte lika bra. Ackordet – priser per planta – har inte förbättrats på åtminstone tio år. Skogsvård upphandlas numera genom anbudsförfarande, och enligt facket har det hållit priset nere.
– Det är ganska pressat, bekräftar Lennart Sjödin. Priset per planta har inte gått upp alls sedan 1997 då jag började.
