Det tar allt längre tid för unga att etablera sig på arbetsmarknaden samtidigt som allt fler bor kvar hemma allt längre. Valdeltagandet bland unga ökar, två tredjedelar har någon gång deltagit i en politisk aktion och många kan mycket väl tänka sig att ta politiska uppdrag. Men de ratar de etablerade partierna.

Det är några nedslag i den Ung i dag-rapport som Ungdomsstyrelsen just fått klar. Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som för regeringens räkning ska hålla ett öga på den ungdomspolitik som förs i Sverige.

För den omfattande rapporten har Ungdomsstyrelsen hämtat underlag från 16 myndigheter om denna grupp på en och en halv miljoner människor i åldrarna 13 till 25 år.

Ung allt längre
Ungdomstiden blir allt längre. Numera blir man ungdom tidigt och fortsätter att vara det under en mycket längre period i livet.

– På 90-talet blev man i genomsnitt vuxen vid 22 års ålder, i dag först i 28-årsåldern. Ungdomarna får jobb allt senare samtidigt som de bor hemma hos mamma och pappa allt längre, säger Inger Ashing, en av de ansvariga för rapporten.

Inga bostäder
Var tredje kommun rapporterar att de har brist på bostäder till unga.

Unga är mer ekonomiskt utsatta än andra. 4,5 procent av befolkningen uppbär socialbidrag mot drygt 10 procent av ungdomarna.

Många unga är politiskt intresserade men allt färre engagerar sig i de etablerade partierna. 20 procent i åldern 16 till 25 år säger att de kan tänka sig att ta politiska förtroendeuppdrag.

Mår dåligt
Men unga mår allt sämre. I början av 90-talet var det knappt 10 procent som uppgav att de ofta kände ängslan och oro och ofta var nedstämda. I dag uppger 20 till 30 procent av de unga kvinnorna att så är fallet.

Lennart Lundquist
08-796 25 36
Skicka ett e-brev till reportern