Framgång eller total kollaps – det är frågan för EU:s klimatpolitik. Handeln med utsläppsrätter kommer att ha liten effekt på industrins utsläpp av koldioxid. Gratis utdelning av rätter är en förklaring.

Handeln med utsläppsrätter, systemet som älskas och hatas, permanentas i EU efter en försöksperiod på tre år. Kommissionen har delat ut utsläppsrätterna för nästa period som sträcker sig från 2008 till 2012.

Nästan alla länder måste dra ner. Frågan är om nerdragningen är tillräcklig för att få fart på handeln och därmed få ner mängden utsläppt koldioxid, växthusgasen som pekas ut som den värsta boven när det gäller klimatförändringar.

Marginell minskning
Sverige släpps ungefär 56 miljoner ton koldioxid ut årligen. Drygt 20 miljoner ton ryms i systemet med utsläppshandel.

Industrier inom stål, papper, raffinaderi, cement samt energibolag som kraft- och fjärrvärmeverk, tillsammans 720 anläggningar som utökas med 35 efter årsskiftet.

I praktiken är nerdragningen för Sveriges del marginell: från 22,9 miljoner ton koldioxid per år till 22,8. Men eftersom fler anläggningar ska slåss om den gemensamma potten blir det trots allt lite tuffare för främst energibolagen.

/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt2007/utslapp2.jpg
– Priset på utsläpp måste öka, säger miljöminister Andreas Carlgren. Foto: Henrik Montgomery

Andreas Carlgren, miljöminister, välkomnar den ”restriktiva tilldelning” som kommissionen föreslagit i EU som helhet. Totalt har de tillåtna utsläppen dragits ner med cirka 10 procent.

Den förra socialdemokratiska regeringen önskade en högre tilldelning för att rymma också nya anläggningar, något som kommissionen alltså inte accepterar. 

Noll kronor
Syftet med EU:s komplicerade system, som omfattar 12.000 industrier och energibolag i de 27 länderna, är att minska utsläppen av koldioxid.

Handeln med utsläppsrätter är det viktigaste verktyget för att minska koldioxiden med, i ett första steg, 8 procent mellan 1990 och 2012 (vilket länderna lovar i Kyotoprotokollet).

Ungefär 46 procent av alla utsläpp av koldioxid i EU ryms i systemet. I Sverige handlar det om drygt en tredjedel eftersom vatten- och kärnkraft dominerar över de smutsigare energislagen. Hela transportsektorn och bostäderna står dessutom än så länge utanför.

Under den första perioden, 2005–2007, har tilldelningen varit så generös att priset för att släppa ut ett ton koldioxid fallit till nästan noll det senaste ett och ett halva åren.

När osäkerheten var som störst under 2005 och början av 2006 var priset uppe på mellan 200 och 250 kronor per ton.

Kollapsad marknad
Kritikerna av systemet riktar in sig på att tilldelningen av rätter grundats på bolagens egna uppfattningar om sina utsläpp. Många fick stora överskott som kunde säljas på en marknad som så småningom helt kollapsade.

Men EU tar nya tag. En indikation på att antalet rätter minskar har fått priset på ett ton koldioxid under nästa period att öka till runt 200 kronor (på den marknad som redan har satt igång att köpa och sälja kommande utsläppsrätter).

Det är främst kraft- och fjärrvärmeverk som får färre rätter efter årsskiftet, enligt Andreas Carlgren.

– Vi kommer att acceptera en nerskärning om också andra länder behandlas på samma sätt. Priset på utsläpp måste öka. Det är bara så kan vi få ner koldioxidvolymen, säger Andreas Carlgren till LO-Tidningen.

– Priset för ett ton koldioxid blir nästan 20 gånger så dyrt jämfört med det senaste året. Och nästa steg som börjar 2013 vill jag att man ska ha en auktionering av rätter, säger Anders Carlgren.

Vill ha auktion
Riksdagen har beslutat att Sverige inte ska ha auktion, utan alla rätter ska delas ut gratis. Men Andreas Carlgren kommer att föreslå en ändring.

– Jag vill också att industrin ska omfattas av en auktionering även om hänsyn måste tas till dem som är utsatta för konkurrens från företag i länder som inte har ett liknande system, säger han.

Energiföretagen plockar ut miljardvinster samtidigt som de hänvisar till utsläppsrätterna när de höjer elpriset. Hur ser du på kritiken?

– De som kritiserar utsläppshandeln är främst de som vill komma ur systemet och som inte vill betala för sina utsläpp. Det körs mycket buskagitation mot systemet, säger Andreas Carlgren, som är en stark förespråkare.

Men eftersom tilldelningen varit för hög har inte systemet fungerat effektivt. I takt med att taket sänks och handeln kommer igång blir villkoren tuffare för energibolagen, konstaterar miljöministern.

Mer biobränsle
Enligt Naturvårdsverket släppte företagen ut drygt 2,5 miljoner ton koldioxid mindre förra året jämfört med den mängd som kommissionen tilldelat Sverige. Ännu mindre släppte de ut 2005.

Övergång till biobränsle samt effektiviseringar är förklaringar. Även produktionsstörningar har minskat utsläppen.

– Vi önskade en starkare nerdragning för att få fart på utsläppshandeln. Men utifrån industrins önskemål är tilldelningen under nästa period naturligtvis positiv, säger Klas Österberg på Naturvårdsverkets klimatenhet.

Tilldelningen skulle kunna skruvas åt ytterligare någon miljon ton, anser han. Om priset åter rasar motverkas hela idén.

Fruktar inte
SSAB är största enskilda utsläpparen i Sverige, men företaget fruktar inte framtiden. Göran Carlsson, chef för SSAB Tunnplåt, är dock kritisk mot att varje land bestämmer hur potten av rätter ska fördelas.

Om företagen behandlas olika i de 27 länderna snedvrids konkurrensen, anser han.

– Vår tilldelning av rätter har varit bra, men än vet vi inte vad som sker i nästa period. Och även om SSAB fått en bra tilldelning driver systemet upp elpriset, säger Göran Carlsson.

FAKTA: Så funkar utsläppshandeln
• EU:s system med utsläppshandel, som infördes 2005, sätter ett tak för de totala utslä
ppen av koldioxid i ett land eller en region. Utsläppsrättigheterna kostar inget i det första skedet. Sedan kan industrier och bolag köpa eller sälja dem.

• Syftet är att styra miljöinvesteringarna till länder och projekt där man får störst utsläppsminskning för pengarna.

• 12.000 anläggningar ingår. 720 finns i Sverige, varav 622 i energibranschen.

• De svenska företagens utsläpp var större förra året än 2005, trots ambitionen att det ska minska. 15 anläggningar i järn- och stålbranschen släpper tillsammans ut mer än de 622 kraft- och fjärrvärmeanläggningarna.

• Utsläppshandeln är ett resultat av Kyotoprotokollet från 1997, där FN formulerade en ramkonvention om klimatförändringar som reglerar utsläpp av växthusgaser.
 
• 2012 löper Kyotoavtalet ut. EU-länderna har enats om att sänka utsläppen med 20 procent fram till 2020. Om det blir ett nytt internationellt avtal med den nivån ökas dock EU:s ambition till 30 procent.

Läs också: Priset styr din elkostnad
Läs också: ”Taket måste sänkas”