För att skapa fler jobb vill regeringen sänka arbetsgivaravgifterna för vissa tjänster. Men många remissinstanser – även flera arbetsgivarorganisationer – ifrågasätter både metod och mål.

– Vi saknar en konkret målsättning, ska man öka antalet arbetstillfällen eller minska svartjobben? Och man kan fråga sig hur utrymmet ska användas, till prissänkningar, höjda företagsvinster eller till löneökningar, säger Per Lidström, ordförande i Företagarförbundet.

Han pekar på att sänkt arbetsgivaravgift gäller för bilreparationer men inte för reparationer av lastbil, trots att vissa modeller kan registreras både som personbil och lastbil.

Djävulen
I Företagarförbundets remissvar beskrivs detta med talesättet ”djävulen bor i detaljerna”.

– Om man har tio anställda i en verkstad och de cirkulerar runt där det finns jobb måste man skriva upp var alla arbetar och vilka tider. Och då fastnar vi i detaljer.

Även Hantverkarföreningen anser att konkurrens kan påverkas. En kemtvätt omfattas av sänkningen medan ett skrädderi inte gör det.

En klackbar får sänka sin arbetsgivaravgift när de klackar om skor men inte när de kopierar en nyckel.

Ökad administration
Svensk Handel, som i stort är positivt till förslaget, varnar för att vinsten av förslaget för vissa företag kan ätas upp av den ökade administrativa kostnaden.

Konkurrensverkets huvudinvändning är också att förslaget kan ha leda till konkurrenssnedvridande effekter.

Arbetsgivarorganisationen på tjänstesidan, Almega, är dock till stor del positiv till förslaget men vill att avgiftssänkningarna borde diskuteras utifrån hela skattesystemet.

Industrin sågar
Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen anser att industrin bli utsatt för negativ särbehandling, och anser att förslaget är ”dåligt underbyggt” och ”motverkar viktiga grundläggande principer”

– Det här är en ren sågning, får man väl kalla det, säger Teknikföretagens chefekonom Anders Rune.

Han pekar på att sociala avgifter är betalningen för ett försäkringssystem.

– Är det fler som ska bidra till att öka kostnaderna utan att vara med och betala så är det naturligtvis de som redan är fullt betalande som får betala mer i förlängningen. Och det missgynnar industrin som betalar fullt ut.

– Det strider mot principerna om likabehandling och jag ser på den punkten ingen konflikt mellan de anställda och arbetsgivaren.

– Vill man minska svartarbetet inom tjänstesektorn är det bättre att man använder mer direkta metoder och inte ökar belastningen på industrin.

LO håller med
Också LO pekar på den snedvridna konkurrensen och tror inte heller att svartjobben kommer att minska annat än marginellt.

Om huvudsyftet med förslaget är att skapa fler jobb kan de 7,8 miljarder kronorna som förslaget kostar hellre användas till att anställa 19.000 personer inom offentlig sektor, vilket kostar lika mycket, skriver LO.

Tanken att folk får mer tid till eget lönearbete delas inte heller av LO. Dels är många av de föreslagna tjänsterna inte sådana som folk i allmänhet gör själva, som hotell- och taxiverksamhet, dels kommer folk ändå inte att jobba mer även om de får mer tid, tror LO.

En utvärdering från danska Erhvervsministeriet av en till vissa delar liknande dansk lagändring stöder LO:s farhågor.

För dem som brukade tjänsterna uppstod ändå en välfärdsvinst genom mer fritid, men inte genom att folk arbetade mer.

FAKTA: Sänkta avgifter för delar av tjänstesektorn
Regeringen vill sänka de sociala avgifterna från 32,42 till 10,21 procent för företag som säljer vissa tjänster. Det gäller tjänster som hushållen i princip kan göra själva, som klippning, bilreparationer, hotell- och restaurangtjänster och hundpassning. Syftet är att skapa fler jobb till dem som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Förslaget skulle också kunna minska svartjobben och göra att hushållen ökar sin betalda arbetstid genom att till exempel stanna kvar på arbetet under den tid de annars skulle ha reparerat bilen.