Kulningskonsert i Dalarna
RECENSION. Insjöar blir ibland jätteöron en spegelblank morgon. Exempelvis Björktjärn utanför Stjärnsund i Dalarna (det var folkmusikfest i helgen).
Folk har parkerat utmed skogsvägarna runtomkring och kommer med kaffekorgar och slår sig ner i skogen runt rastplatsen.
Klockan 8 en näverlur nånstans till höger och pratet upphör. Från udde till udde får luren gensvar av kohorn och gethorn: riktiga horn som kokats och gröpts ur och försetts med tre hål som det kommer klanger ur.
Unika ljud. Geten längst bort vid sjöändan skulle man kunna ta för den norska avantgardesaxofonisten Jan Garbarek.
Men melodierna känns lika gamla som träden. Som molnskyarna som drar förbi eller som när vattnet vattras.
Så en kulningsdialog. Två ritschande kvinnoröster kommunicerar tvärs över vattnet, snabbare än svalor. Vad handlar det om?
Vi gissar efteråt: vardagliga saker. Korta SMS om det närliggande. Nu har jag värmt på kaffepannan.
Nånting måste också nämnas om ekot. Varje klang låg kvar i flera sekunder och liksom mätte upp konturerna av en flack, genomskinlig kupa över sjön och den närmaste skogen.
Öronblicket.
John Swedenmark
