Generaladvokatens yttrande i maj i år, som är ett förslag till hur EU:s domstol så småningom ska döma, togs emot som en framgång av svenska fackföreningar.

Generaladvokaten ansåg att facket får använda stridsåtgärder för att förmå tjänsteföretag från en annan medlemsstat att betala löner i nivå med lönerna i hemlandet, vilket ju Byggnads gjorde när det lettiska byggföretaget Laval inte betalade normala svenska byggarbetarlöner vid sitt skolbygge i Vaxholm hösten 2004.

Men blockaden av Laval och debatten efter den är bara toppen av ett isberg, säger de båda arbetsgivarorganisationerna, som vill fästa uppmärksamheten på de mer grundläggande frågor som Vaxholmsmålet väcker.

– Vi måste få fackföreningar och allmänhet att förstå fördelarna med fri rörlighet för varor och tjänster, heter det i det gemensamma uttalandet.

– Erfarenheten visar att fackföreningar och andra organisationer gärna hindrar flödet av varor och tjänster från länder med lägre löner och sämre arbetsvillkor. Men detta förbättrar inte arbetsvillkoren i utvecklingsländerna. Det bästa för deras ekonomiska utveckling är tvärtom att de får tillträde till exportmarknaderna.

Svenskt Näringsliv och LDDK är överens om att det är legitimt att kräva samma kollektivavtal av lettiska företag som av svenska när dessa verkar permanent i Sverige. Men Laval arbetade bara tillfälligt i Sverige, och löner och övriga villkor måste anpassas till det, hävdar de i uttalandet, som är daterat 25 juni.