När anställda i kommunerna fick en kollektivavtalad sjukförsäkring ökade långtidsfrånvaron med nästan en hel arbetsvecka. För Försäkringskassan innebar den extra försäkringen ökade kostnader på drygt 100 miljoner kronor.

År 1999 höjdes kommunanställdas sjukersättning med tio procent efter tre månaders sjukfrånvaro. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, har i en ny rapport jämfört utvecklingen av sjukfrånvaron mellan kommunalt och statligt anställda.

När sjukersättningen ökade från 80 till 90 procent av lönen så halverades kostnaden för att vara sjuk för dem med inkomster under taket i sjukförsäkringen. Effekten blev stor för individerna, anser Patrik Hesselius, forskare på IFAU.

– Vår forskning visar att när den ekonomiska effekten blir stor så påverkas längden på sjukfrånvaron, säger han.

Ingen annan förklaring
Det finns ingenting annat som förklarar den ökade sjukfråvaron. Med väldigt stor sannolikhet anser forskarna på IFAU att det är försäkringen som orsakat 4,7 dagars längre sjukfrånvaro.

Jämförelsen startar det år tilläggsförsäkringen införs. Statligt anställda fick ingen liknande försäkring. Samtidigt hade sjukfrånvaron utvecklats parallellt i kommuner och stat – fram till införande av tilläggsförsäkringen.

– Så patienternas ersättningsnivåer skulle avgöra hur länge läkarna sjukskriver. Då har vi ett gigantiskt problem, säger Erland Olauson, LO:s avtalssekreterare. Han är skeptisk till IFAU:s slutsatser.

Inte enda förklaringen
För att täcka den ökade kostnaden för staten skulle premien för kollektivavtalsförsäkringen behöva höjas med 22 procent, enligt IFAU.

– Den här rapporten är naturligtvis mycket intressant. Men att förändringen av försäkringen skulle vara enda förklaringen till den ökade sjukfrånvaron har jag svårt att tro, säger Boel Callermo, sektionschef på Sveriges kommuner och landsting.

Statens kostnader för längre sjukfrånvaro till följd av tilläggsförsäkringen beräknas till drygt 100 miljoner kronor. Förutom anställda i kommuner och landsting har även privatanställda tilläggsförsäkringar. Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson tror att kostnaden kan uppgå till både en och två miljarder kronor och vill därför se över reglerna.

– Regeringen ska inte lägga sig i befintliga avtal mellan fria parter på arbetsmarknaden.  Då bryter de mot FN-organet ILO:s regler. Sverige prickades tidigare när en socialdemokratisk regering ville ändra på pensionsavtal, säger Erland Olauson, som hoppas att regeringen inte eftersträvar en ny prickning.