Mer konkurrens och fler företag skulle ge bättre vård, förbättra vårdtagarens ställning och öka produktiviteten, enligt en rapport som Konkurrensverket genomfört på uppdrag av regeringen.

– Vård och omsorg tror vi går väldigt bra att konkurrensutsätta, säger generaldirektör Claes Norgren, generaldirektör på Konkurrensverket som i dag onsdag överlämnade rapporten till regeringen.

Skillnaden är i dag stor i landets kommuner. Den största barriären som verket ser är att vissa kommunen inte konkurrensutsätter sin verksamhet alls. Dessutom tillämpas lagen om offentlig upphandling ofta bristfälligt. I slutet av mars ska en statlig utredning om vården läggas fram. I den kan Konkurrensverkets idéer få utrymme.

– Förhoppningsvis får vi ännu större impact än vi brukar ha, säger Kristian Viidas, projektledare för rapporten.

Kommuner får inte välja
Tanken är att införa ett nationellt system där kommunerna inte ska kunna välja om de vill släppa in fler aktörer. En ny lag skulle flytta huvudmannaskapet för privat bedriven verksamhet till de enskilda utförarna, enligt den modell som råder inom skolan.
 
En nationell tillsynsmyndighet bör införas för att auktorisera de företag som vill etablera sig på marknaden. Dessa auktoriserade företag ska sedan få rätt att verka över hela landet. På så sätt undviks den debatt om godtycke som uppkommit i Danmark, där kommunerna själva godkänt vårdföretagen.

Kommuner och landsting ska kunna rådgöra med företag om var behoven finns, men inte motsätta sig en etablering. Kommuner och landsting sätter egna prislappar på vården, men priset måste vara samma för alla utförare. Priset ska för hemtjänsten sättas per utförd timme och inom primärvården per invånare.

Antal patienter avgörande
För primärvården får de olika utförarna ersättning efter hur många patienter de tar emot. Pengen beräknas bara utifrån ett schablonbelopp där i första hand ålder avgör; eftersom inte det faktiska utnyttjandet påverkar ökar incitamenten också för förebyggande vård, enligt verket.

Utförare ska inte kunna neka enskilda individer vård, däremot ges möjligheter till begränsade uppdrag om så önskas.
För specialiserad hälso- och sjukvård är stordriftsfördelarna så stora att det vore olämpligt med nationell valfrihet, anser Konkurrensverket.
 
Särskilda boenden, som för äldre och missbrukare, bör undantas från kraven på konkurrensutsättning, liksom natt- och larmjour. Där har effekterna inte studerats fullt ut. Men verket rekommenderar en möjlighet till valfrihet även i dessa fall.