Arbetslöshet kan vara ett första steg på vägen in på arbetsmarknaden. Ett par procents arbetslöshet är rentav önskvärt om vi vill ha hög sysselsättning.

Den bedömningen gör LO-ekonomerna i en rapport om sysselsättningen, som presenterades på tisdagen.

På 1970- och 1980-talen var Sverige en förebild vad gäller sysselsättning och arbetslöshet, påpekar LO-ekonomerna. Problemen handlade då om låg produktivitet och hög inflation.

I dag är det tvärtom. Stabila priser har ersatt låg arbetslöshet som övergripande mål för den ekonomiska politken – och Sverige har låg inflation, hög produktivitet, men alltför många som står utanför arbetsmarknaden.

I rapporten diskuterar LO-ekonomerna vad den svaga sysselsättningen beror på, och hur låg inflation ska förenas med full sysselsättning. För en sådan kombination är möjlig, det är Danmark och Norge exempel på.

En första, ganska väntad bov i dramat är riksbanken. LO-ekonomerna anser att Sverige varken kan eller bör överge tvåprocentsmålet för inflationen. Men riksbanken har misslyckats i den meningen att inflationen för det mesta blivit lägre än två procent. Det har kostat Sverige mycket i form av uteblivna  jobb, och riksbanken har inte varit villig att lära av misstagen, enligt rapporten.

Arbetslös mellan jobben
Arbetslösheten i Sverige brukar betraktas som strukturell: De arbetslösa passar inte för de jobb som finns att få. LO-ekonomerna ifrågasätter den uppfattningen. Det är framför allt tillflödet av arbetslösa som har ökat sedan 1990-talet, påpekar de – inte arbetslöshetsperiodernas längd. Till stor del beror detta på att många fler har tidsbegränsade anställningar, och blir arbetslösa gång på gång mellan jobben. Mot en sådan arbetslöshet (som brukar kallas friktionsarbetslöshet) hjälper det definitivt inte att sänka ersättningen i a-kassan, som regeringen har gjort.

Sen jobbstart
Ett stort problem för sysselsättningen är att unga kommer in allt senare på arbetsmarknaden. För dem som går yrkesutbildningar på gymnasiet har inträdet i arbetslivet förskjutits två år, för högskoleutbildade minst lika mycket.

LO-ekonomerna oroas starkt av att så många lämnar gymansiet utan fullständiga betyg. En ekonomi med sammanpressad lönestruktur kräver en sammanpressad kunskapsfördelning, resonerar de.

-Som fackföreningsrörelse måste vi ifrågasättaa om lönerna är anpassade till ungdomarnas produktivitet, säger Dan Andersson, LO:s chefsekonom. Om många saknar fullständiga betyg kommer de att förbli utanför arbetsmarknaden, såvida inte lönerna sänks.

Äldre orkar inte
LO-ekonomerna för fram kontroversiellla tankar på fler områden. Det är naturligt att man orkar mindre med åldern, konstaterar de. Om man inte orkar arbeta kvar hela livet på det jobb som ger de högsta löneinkomsterna, så är det naturliga att man byter till ett mindre krävande jobb. Men i dag finns starka institutioner som gör det möjligt för äldre att i stället pensionera sig i förtid. Här anser LO-ekonomerna att de arbetsmarknadspolitiska programmen behöver utvecklas för att hjälpa slitna äldre människor att lämna sina jobb och hitta nya.

I en kommentar till rapporten påpekar Handelsbankens chefsanalytiker Mats Kinwall att den svaga utvecklingen av sysselsättningen inte bara kan ses som ett problem, utan också kan tolkas positivt. Den är en följd av att produktiviteten har ökat mycket snabbt – färre anställda producerar allt mer.

-Med hög produktivitet behöver vi ju inte jobba så mycket.