En regel om proportionalitet kan komma att införas också i Sverige när det gäller behandlingen av utländsk arbetskraft som är här tillfälligt. Sent i höst väntas den slutgiltiga domen. Då ska 13 domare vid EU:s domstol i Luxemburg slutgiltigt ha dömt i målet om de lettiska byggnadsarbetarnas jobb på en skola i Vaxholm.

Samma domare beslutar i Viking Line-målet om huruvida finska sjömän kan strida för finska kollektivavtal även utflaggning till Estland. I måndags var det seminarium om ”halvtidsresultatet” med advokaterna från fack och arbetsgivare samt juridiska professorer från universitetsvärlden.

Kan ses som hinder
De är överens om att generaladvokaterna i båda målen kommit fram till att artikel 49 i EU:s fördrag om fri rörlighet för tjänster har en direkt verkan på fackliga stridsåtgärder. I de danska, finska och svenska regeringarnas yttranden till domstolen hävdas att den fria rörligheten inte är tillämplig i Lavalmålet. Men generaladvokaterna anser att vissa former av stridsåtgärder kan ses som hinder mot rörligheten.

De nordiska ländernas rege-ringar kan emellertid få stöd för uppfattningen i den slutgiltiga domen. Sannolikt faller då inte hela målet, men kan också göra det, resonerar Jonas Malmborg, professor i arbetsrätt vid Uppsala universitet. Strejkrätten är en grundläggande rättighet men formerna kan ifrågasättas, är generaladvokat Paolo Mengozzis slutsats. Stridsåtgärderna ska vara proportionella mot de villkor som krävs av de utländska företagen.

–  Regler om proportionalitet tillämpas i både Frankrike och Tyskland och har blivit en del av domstolens rättspraxis. Sverige kan inte bortse från sådan praxis, säger Ronnie Eklund, professor vid Stockholms universitet.

Hård kärna
Det finns inget hinder för facken att kräva av utländska företag att de ska betala sina arbetare den lön som anges i ett svenskt kollektivavtal. Men om facken varslar om strid för att få andra villkor än dem som finns angivna i utstationeringsdirektivets hårda kärna då kan de dömas ut som oproportionella, enligt resonemanget i utlåtandet.

Det kan handla om dubbla försäkringsavgifter, lag om anställningsskydd, granskningsarvoden, sådana villkor som tillfällig utländsk arbetskraft inte behöver för sitt skydd. Den kontroversiella regeln i medbestämmandelagen, lex Britannia, som innebär att svenska fack kan ta strid mot ett utländskt kollektivavtal men inte mot ett svenskt, ifrågasätts inte av Paolo Mengozzi.

I stället ser han den som ett sätt att uppnå målet med utstationeringsdirektivet, nämligen att skydda arbetstagare mot social dumpning. Anders Elmér, advokat som företräder lettiska byggföretaget Laval och Svenskt Näringsliv, hoppas att den slutgiltiga domen tar itu med lex Britannia. Den är så uppenbart diskriminerande mot utländska företag, anser han.

Juristerna återkommer också till att det i politiskt kontroversiella mål är vanligt att domarna i Luxemburg överlåter besvärliga frågor till nationella domstolar, något som är tydligt i Lavalmålet. Därmed lever Byggnads och Elektrikerförbundets blockad av skolbygget i Vaxholm vidare i nya mål även efter det att EU:s domstol sagt sitt.

FAKTA: AD väntar på EU-dom
Arbetsdomstolen ska avgöra om Byggnads och Elektrikernas blockad mot skolbygget i Vaxholm var otillåten. Fackets åtgärder riktade sig mot att lettiska Laval un Partneri vägrade att teckna svenskt kollektivavtal. Men före sin slutgiltiga dom bad AD EU:s domstol om ett förhandsavgörande. Den domen kommer i vinter.

Läs också: Hela yttrandet