Facket får stöd för Vaxholmsblockad

Byggnads blockadvakter på post utanför skolan i Vaxholm. Foto: Scanpix.

Fackets blockad mot det lettiska företag som byggde om en skola i Vaxholm 2004 strider inte mot EU:s regler om fri rörlighet. Det anser generaladvokaten vid EU:s domstol i Luxemburg i sitt yttrande.

Generaladvokaten slår till en början fast att EG-rätten är tillämpllig när fackföreningar i en medlemsstat tar till stridsåtgärder för att förmå ett gästande tjänsteföretag att teckna kollektivavtal. Här har ju de svenska facken en annan åsikt: De anser att EG-rätten över huvud taget inte ska tillämpas på fackliga stridsåtgärder i syfte att träffa kollektivavtal.

Men enlig generaladvokaten får alltså fackföreningar använda stridsåtgärder i form av blockad för förmå ett tjänsteföretag från en annan medlemsstat att betala löner i nivå med lönerna i värdlandet.

I själva verket är det genom att låta fackföreningar ta till stridstågärder, och förmå gästande tjänsteföretag att betala samma löner som svenska företag, som Sverige uppfyller EG-rättens krav på likabehandling av arbetstagare från andra länder, konstaterar generaladvokaten Paulo Mengozzi.

Tar inte ställning
Stridsåtgärderna måste dock vara motiverade, till exempel för att skydda arbetstagare och motverka social dumpning, skriver generaladvokaten i sitt yttrande. Och stridsåtgärderna måste stå i proportion till sitt syfte. Generaladvokaten tar inte ställning till om Byggnads blockad, och Elektrikerförbundets sympatiblockad, verkligen är proportionerliga. Den bedömningen överlåts åt den svenska Arbetsdomstolen.

När byggnadsarbetare från det lettiska företaget Laval un Partneri började arbeta vid olika byggen i Sverige i  maj 2004, blan dem renoveringen av en skola i Vaxholm, försökte Byggnads förhandla fram ett svenskt kollektivavtal för bygget. Den 15 september avbröts förhandlingarna, och Laval un Partneri tecknade i stället ett kollektivavtal med det lettiska byggfacket.

Fick backa
I november 2004 inledde Byggnads avdelning 1 i Stockholm en blockad mot bygget i Vaxholm, och så småningom anslöt sig Elektrikerförbundet till blockaden. Det lettiska företaget tvingades dra sig tillbaka – men stämde Byggnads och Elektrikerförbundet i Arbetsdomstolen.

Enligt Laval, som har fått stöd av Svenskt Näringsliv för att driva målet, var de svenska fackens blockad olovlig eftersom den står i strid med EU:s regler om fri rörlighet på den inre marknaden och förbud mot diskriminering av arbetstagare från andra länder.

Byggnads och Elektrikerförbundet å sin sida anser att det vore diskriminering att acceptera lägre löner för lettiska arbetare än för svenska.

Grundlagsskyddat
Facket pekar också på att rätten att vidta fackliga stridsåtgärder är skyddad i såväl den svenska grundlagen som i EG-rätten. Om fackliga rättigheter kolliderar med EU:s princip om fri rörlighet för tjänster inom unionen måste de fackliga rättigheterna ha företräde.

I en preliminär dom ansåg Arbetsdomstolen att fackens blockad var en tillåten stridsåtgärd. Men innan Arbetsdomstolen tar definitiv ställning har den bett EU:s domstol om ett så kallat förhandsavgörande.

Generaladvokatens yttrande ger en fingervisning om hur EU:s domstol kan komma att döma. Men domen, som väntas komma någon gång i höst, kan mycket väl gå i en annan riktning.

FAKTA: Tre år sedan bygget startade – i höst kommer EU-domen
Lavalmålet eller Vaxholmsmålet. Striden om skolbygget i Vaxholm har fått flera namn. Så här har turerna gått – hittills:

• I maj 2004 börjar byggnadsarbetare från det lettiska företaget Laval un Partneri arbeta vid olika byggen i Sverige, bland dem ombyggnaden av en skola i Vaxholm. Laval har inte kollektivavtal med någon svensk fackförening.

• I juni 2004 börjar Byggnads avdelning 1 i Stockholm, Byggettan, förhandla med Laval un Partneri för att teckna ett kollektivavtal för bygget i Vaxholm. Den 15 september avbryts förhandlingarna utan att något avtal har tecknats. Den 14 september har Laval i stället tecknat kollektivavtal med det lettiska byggfacket.

• Den 2 november inleder Byggettan en blockad mot skolbygget för att sätta kraft bakom sitt krav på kollektivavtal. Från den 3 december blockerar också Elektrikerförbundet allt arbete med elinstallationer vid skolan. Blockaden tvingar så småningom Laval att dra sig ur bygget.

• Den 7 december stämmer Laval Byggettan, Byggnads och Elektrikerförbundet i Arbetsdomstolen. Enligt Laval är blockaden en olovlig stridsåtgärd, eftersom den står i strid med EU:s regler om fri rörlighet på den inre marknaden samt förbud mot diskriminering av arbetstagare från andra länder. Facket å sin sida anser att det vore diskriminering att acceptera lägre löner för lettiska arbetare än svenska. (De aktuella reglerna finns i artikel 12 och 49 i EG-fördraget och i det så kallade utstationeringsdirektivet.)

Preliminärt bedömer Arbetsdomstolen att blockaden var laglig. Men innan den tar ställning ber den EU:s domstol i Luxemburg om ett så kallat förhandsavgörande. Arbetsdomstolen ställer två frågor. För det första om stridsåtgärderna mot Laval var lovliga. För det andra om det strider mot EU:s bestämmelser att svensk lag tillåter stridsåtgärder som syftar till att tränga undan ett utländskt kollektivavtal för att ersätta det med ett svenskt. (Den svenska lagstiftningen på den här punkten kallas Lex Britannia.)

• Generaladvokaten Paolo Mengozzi vid EU:s domstol har nu i veckan lämnat sitt förslag till dom. Själva utslaget i EU:s domstol väntas någon gång i höst, och det måste inte följa generaladvokatens yttrande. Först när EU:s domstol sagt sitt kommer Arbetsdomstolen att döma i målet.

Läs också: artikeln "Försiktig optimism i toppen"

Tidigare artiklar:
Läs också: artikeln "Krav på minimilöner i EU:s domstol"

Läs också: artikeln "Vaxholmsmålet avgörs"
Läs också: artikeln "Målet kommer upp i januari"
Läs också: artikeln "Långdragen process väntar"

Tips! Fler artiklar om Vaxholmsmålet hittar du i vårt arkiv. Sök via länken i högra hörnet på sidan.