Ymers känsla för is
 |
| En av de fyra stora svenska isbrytarna, Ymer. |
TILL HAVS. En smäll. Jag vaknar av den. Spärrar upp ögonen i mörkret och lyssnar. Det är tyst några sekunder, sedan kommer en serie metalliska klonkanden. Stötarna är så kraftiga att kojen skakar. Det är lika bra att gå upp.
Utanför fönstret är världen svartvit. Strålkastarna sveper över isblocken framför oss. Med snö ovanpå liknar de en ändlös smulpaj. Steg för steg klarnar minnet. Dagen innan har jag och fotografen Therése Ny gått ombord på Ymer, en av de fyra stora svenska isbrytarna. Det blev en lugn eftermiddag med lätt snöfall över hamnen i Luleå. Rejäl lasagne i mässen. Loj väntan på de besättningsmän som ska ombord, kramar och ”vi ses” till dem som går i land efter fyra veckor på havet.
Under kvällen har vi virrat runt på egen hand på Ymers tio däck. Gått vilse bland lejdare och korridorer, snubblat på de höga trösklar som ska hindra vattnet att skölja in i hårt väder. Isbrytare liknar inga andra fartyg. Skrovet är runt som ett ägg, för att isen inte ska få grepp om det. Motorerna, fem stycken, fyller väldiga utrymmen – här finns inga lastrum att ta hänsyn till.
Vänder på en femöring
Också isbrytare kan fastna i isen – men de kommer alltid loss. Vatten kan pumpas av och an mellan tankar vid fartygets sidor, så att Ymer sätts i gungning och kränger sig loss ur isens grepp. Fyra propellrar, två fram och två bak, gör att fartyget nästan vänder på en femöring. Propellrarna i fören går även nu, när Ymer kör rakt fram. De spolar vatten över skrovet för att minska friktionen mot isen.
Mest har vi ändå gapat åt den flotta officersmässen, med skinande fiskbensparkett och kungens och Silvias porträtt på väggen. Fram till för sex år sedan sköttes isbrytarna av marinen, och det militära ursprunget känns. Sällskapsutrymmena är generöst tilltagna och skvallrar om att Ymer är byggd för en mycket större besättning än nuvarande 20 man. Innanför mässen finns en bar med darttavla, fast alkoholförbud gäller för besättningen till sjöss.
Den här natten går Ymer framför det finska fartyget Pasila, som fraktar malm från Luleå till Oxelösund. Överstyrman Kent Björnvik har förvarnat om att vi ska igenom ett område med isvallar. Sådana kan bli många meter tjocka, och nu hörs de som dova knallar. Först när obruten, slät is tar över minskar oljudet, och det går att somna om.
Frukost till middag
Nästa morgon har smällarna upphört helt. Solen skiner över ett arktiskt landskap. Ymer går genom en ränna som har brutits upp nyligen, och den tunna nya isen hörs som ett sprött klirrande längs fartygets sidor. Frukosten i mässen har allt en hungrig sjöman kan önska. Havregrynsgröt, flera sorters fil och flingor, sex sorters bröd, kallskuret av åtta sorter. Färska grönsaker, sylt, marmelad. Hård- och löskokta ägg, kaffe och choklad. Frukosten är middag för dem som har haft vakt under natten, och för den riktigt utsvultne finns mackor med köttfärs och stekt ägg.
– Sjömän blir lite bortskämda, säger kocken Elisabeth Ohlsson, och ingen i besättningen säger emot.
På kommandobryggan högst upp på fartyget är morgonsolen bländande. En dörr står öppen för att vädra ut värmen. Befälhavaren Christer Wolf är bekymrad för att vi ska få för lite action:
– Vi ska ligga still och vänta på fartyg som ska in till Haraholmen, hamnen utanför Piteå. Men när det inte blåser kanske de klarar sig själva.
Som i ett skruvstäd
Isens tjocklek, just nu en halvmeter, spelar nästan ingen roll för de handelsfartyg som går i Bottenviken. I stället är vinden avgörande. Vinden får uppbruten is att tryckas ihop. Då kläms fartyg fast som i ett skruvstäd. Utan hjälp av isbrytare är de fångna. I värsta fall pressas de sönder.
Att skära loss ett fartyg som fastnat är ibland en svår manöver. Christer Wolf berättar om ett av Ymers många ingripanden tidigare i vinter:
– Söder om Simpgrund i Bottenviken satt ryska fartyget Arctic Spirit fast i isen. Vi bogserade dem, men när vi kom in i ett område med höga isvallar var vi tvungna att släppa. Vår bogservajer klarar 110 ton, och det räckte inte.
Ymer gick nu runt Arctic Spirit på så nära håll som möjligt, ett sätt att lätta på isens tryck. Men nattmörker och kuling gjorde operationen svår. Först efter flera dramatiska försök kunde fartyget dras loss.
– Hur man bryter loss ett fartyg går inte att läsa sig till, säger Pär Gabrielsson, isstyrman på Ymer. Det finns hundra olika sätt. Bara lång erfarenhet kan ge känslan för vindens och isens krafter.
Toppjobb
Jobb på isbrytare är det bästa en styrman kan få, anser Pär Gabrielsson.
– Du får göra allt: vrida, vända, backa, kränga… Jag är barnsligt förtjust i att köra båt, och de andra här är likadana. Ibland blir det nästan slagsmål om spakarna.
I det lugna vädret ställer båtsman Christer Fäldt en stege mot relingen, så att vi kan gå ner på isen. Islandskapet är bedövande vackert. En kilometer utanför Ymer ligger holländska fartyget Drechtborg, som fick hjälp under morgontimmarna, och väntar på att kajplatser ska bli lediga vid Haraholmen. De båda fartygen som ligger stilla i isen förstärker tystnaden. Då vi kommer ombord igen arbetar fem man för fullt i maskinrummen. När Ymer ligger stilla finns tid för att byta delar, laga filter och annat underhåll.
– På en isbrytare blir jobbet mer varierat än på handelsfartyg, säger förestemaskinisten Tomas Hjertberg.
Med fem maskinrum, generatorrum, pumprum, färskvattenanläggning och mycket annat är Ymer ett eldorado för tekniskt intresserade. Men den viktigaste fördelen med att arbeta till sjöss är och förblir de långa sammanhängande ledigheterna. Ymers besättning har en årsarbetstid på sex månader. Varje veckas jobb ger alltså en vecka ledigt. I praktiken arbetar de
flesta fyra veckor i taget på vintern, med två veckor ledigt däremellan, för att kunna ta flera månader ledighet på sommaren. Att arbeta mycket i perioder går bra när ingenting annat splittrar.
– Till sjöss kan jag koncentrera mig på en sak i taget, säger maskinisten Joel Sjögren. Här behöver jag inte tänka på matlagning, städning och annat.
Dubbelliv som funkar
– Jag är en människa, men lever två liv, säger Tomas Hjertberg. På Ymer är det bara jobb och umgänge med arbetskamrater. På land är jag helt med familjen.
– Sjömanslivet är lite verklighetsflykt, anser Per Larsson, högsta befäl i maskinrummet. När jobbet är tråkigt lämnar du allt och åker hem. Och när du kommer ombord igen lämnar du allt där hemma. Om bilen är trasig, vad kan jag göra åt det nu?
Att ta hand om barn verkar knepigt när man är borta fyra veckor i sträck. Men andremaskinisten Christian Ericson, som har tre barn mellan ett och ett halv och sex år, ser mest fördelar.
– Jag är mer med mina barn än folk som jobbar på land. Med ett ”vanligt” jobb måndag till fredag hinner du bara lägga barnen på kvällarna. Och du är skittrött på lördag och söndag. Det livet är inget för mig. Sjömän måste leva med sina arbetskamrater veckor i sträck på en begränsad yta. Och besättningen på Ymer håller sams.
– Man gör det lilla extra för att konflikter inte ska uppstå, säger andremaskinisten Jan Egner. Jag kan ju inte gå hem och slippa se de andra.
Fortfarande stilla
När mörkret faller över isen sprids ett slags lugn hemtrevnad ombord. Bara hjälpmotorn som driver elaggregaten brummar. Ett gäng samlas i bastun, andra sover. Då morgonen kommer, dimmig och kall, ligger vi fortfarande stilla. Ute i dimman väntar tre eller fyra fartyg på att få gå in till Haraholmen.
– Väderprognosen är dålig för vår del. Ingen vind, säger Pär Gabrielsson, som börjar bli rastlös av att inte få köra.
Vi lämnar besättningen ombord och klättrar ner på isen för att ta oss iland med en svävare. Bakom oss lämnar vi en värld av is som vi aldrig tänker på, om vi nu inte råkar få in sjörapporten på radion av misstag. Styrmännen vinkar uppifrån bryggan. Så försvinner Ymer i dimman.
FAKTA: Ymer
Byggd: 1977.
Längd: 104,6 meter.
Bredd: 23,8 meter.
Djupgående: 7,3 – 8,3 meter.
Maskineffekt: 22.000 hk.
Motorvolym: Fem tolvcylindriga dieselmotorer, varje cylinder är 58 liter.
Propellrar: Två fram, två bak.
Fart i öppet vatten: 19 – 20 knop.
Besättning: 20 man.
Sjöfartsverket fyra stora isbrytare: Atle, Ymer, Frej och Oden plus den betydligt mindre Ale.
FAKTA: Ymers besättning är anställd av bemanningsföretaget OSM i Göteborg
Besättningen arbetar hälften av årets veckor (sju dagar i veckan, åtta till tio timmar per dag) och är ledig den andra hälften. Vintertid arbetar de flesta fyra veckor i taget och är lediga två. Årsarbetstiden är 1.560 timmar. Det motsvarar 30 timmar i veckan. Då är semester och kompensation för skiftgång inbakade.
En matros med minst sju års erfarenhet tjänar 17.582 kronor i månaden plus isbrytartillägg med 654 kronor per månad. En isbrytarstyrman med minst sju års erfarenhet tjänar 31.750 kronor. Till lönen kommer ett kosttillägg på cirka 110 kronor per dag när man är iland. Sjömän betalar lägre skatt än andra. För en sjöman bosatt i Södertälje som arbetar i fjärrfart, och som tjänar 18.000 kronor i månaden, blir skatten 3.178 kronor. En landanställd med samma lön betalar 4.662 kronor i skatt.
