Välj traditionellt – om du vill ha jobb

Så lyckas eleverna på arbetsmarknaden. Siffran för arbetsmarknadsframgång bygger på andelen sysselsatta, andelen arbetslösa, andelen med jobb inom utbildningsområdet, andelen med tillsvidarejobb och dendel heltidsjobb för dem som gick ut programmet tre år tidigare.

Fordonsprogrammet och energiprogrammet är bäst om du vill ha jobb efter gymnasiet. Men det gäller inte de få flickor som går de utbildningarna.

– Alla undersökningar visar att det går dåligt för elever som väljer otraditionellt i gymnasiet, kommenterar Sven Sundin vid Skolverket. De avbryter sina studier oftare än andra. Och de som fullföljer utbildningen får ofta svårt på arbetsmarknaden.

LO har undersökt hur väl elever från de 14 nationella yrkesförberedande programmen tar sig in på arbetsmarknaden.  Undersökningen bygger på en enkät som Statistiska centralbyrån har gjort bland nästan 9.000 ungdomar som gick ut gymnasiet 2003. De fick frågor om sin sysselsättning tre år efter examen.

Allra bäst hade det gått för unga män som gått fordonsprogrammet, vilket LO-Tidningen berättade i förra numret. Bland dem fanns den högsta andelen som hade jobb, 88 procent. Men också elever från energi-, bygg-, industri- och elprogrammen hade klarat sig bra. Omkring 75 procent av dem hade jobb tre år efter gymnasiet.

Bottenbetyg åt kreativitet
Det är långt över genomsnittet för alla elever från de yrkesförberedande programmen, som låg på 61 procent. I botten hamnade det estetiska programmet, barn och fritid, livsmedel, omvårdnad och media. Av eleverna från det estetiska programmet hade bara 38 procent fått jobb. De utbildningar som ger jobb är relativt dyra – och helt mansdominerade. Fler än nio av tio elever som började på fordons-, energi-, el- eller byggprogrammet 2005/2006 var pojkar.

Men att flickor väljer ”pojkutbildningar” hjälper inte, de har ändå mycket svårare att få jobb. Av kvinnorna från exempelvis fordonsprogrammet hade 53 procent jobb när enkäten gjordes, mot 89 procent av pojkarna. Av dessa tjejer hade 57 procent fått jobb i branschen, medan 75 procent av killarna hamnat i rätt bransch.

Efter elprogrammet hade 73 procent av männen fått jobb, mot 41 procent av de kvinnliga eleverna. Från byggprogrammet hade i och för sig en ganska stor del av kvinnorna (67 procent) jobb tre år efter gymnasiet – men bara 25 procent jobbade i byggbranschen, mot 81 procent av männen.

– Felet finns inte i utbildningen, utan på arbetsmarknaden – och ytterst bland kunderna, säger Sven Sundin vid Skolverket.

– På bilverkstan vill kunderna att en man ska undersöka deras bil. På dagis säger föräldrarna till manliga barnskötare: ”Du får inte byta blöja på mitt barn. Du får inte hålla min dotter i knät.”

Har "fel" jobb
Hur många elever som fått jobb säger dock inte allt om hur väl det ena eller andra programmet förbereder för arbetsmarknaden. En del som fått jobb arbetar inte i den bransch de utbildat sig för. Av dem som hade ett jobb när enkäten gjordes fanns bara drygt hälften, 55 procent, inom ”rätt” område.

Det är också skillnad på ett fast heltidsjobb och ett osäkert deltidsjobb. För att fånga in de här aspekterna har LO konstruerat ett arbetsmarknadsindex för de 14 yrkesförberedande programmen. I indexet vägs flera faktorer in: hur stor andel som är sysselsatta respektive arbetslösa, hur många som arbetar helt eller delvis inom det område de har utbildat sig för, andelen i tillsvidareanställning och andelen med heltidsjobb. Måttet ger en samlad bild av hur stor framgång de olika programmen ger på arbetsmarknaden.

Resultatet visas i diagrammet ovan. Fordonsprogrammet placerar sig överst igen. Eleverna får jobb, och jobb inom den bransch de utbildat sig för.

Läs också: hela LO:s rapport