Nyheter

Avtalspensionen – ett komplement

AVTALSPENSION. Pensionen i det orange kuvertet är inte allt. Avtalspensionen fyller på och kan bli runt 20 procent av din totala pension.

Avtalspension har du om du arbetar på en arbetsplats där det finns kollektivavtal. Din arbetsgivare betalar in avgifter (premier) till avtalspensionen. Det finns en lång rad olika avtalspensioner för olika grupper. De allra flesta LO-medlemmar omfattas av Avtalspension SAF-LO (gäller privatanställda arbetare), KAP-KL (de flesta av Kommunals medlemmar) eller PA 03 (statligt anställda). De beskrivs här intill. Observera att du kan ha tjänat in flera sorters avtalspension om du haft olika jobb.

Gemensamt för dessa avtalspensioner är att du själv får välja hur premierna ska sparas. Hur stor pensionen blir beror på hur mycket premier som betalas in för dig och hur hög avkastningen på sparandet blir. Tidigare gav de flesta avtalspen-sioner en på förhand bestämd andel av lönen i pension. Den sortens avtalspension har fortfarande privatanställda tjänstemän födda före 1979, liksom anställda i Posten AB och telebranschen.

Kommer hem besked
Varje år får du en redovisning av hur mycket premier arbetsgivaren har betalat in för dig. Du får också ett värdebesked. Det visar hur mycket du har tjänat in till pensionen totalt, på vilket sätt pengarna sparas, och hur mycket de har stigit eller sjunkit i värde. Avtalspensionen kan placeras i två principiellt olika former av sparande.

Den ena kallas traditionell försäkring. Här garanteras du en viss ränta. Om förvaltaren lyckas väl får du mer avkastning än denna ränta. Du riskerar aldrig att pengarna sjunker i värde. Den andra sparformen kallas fondförsäkring. Här placeras en större del av pengarna i aktier. Du har chans till högre avkastning än i traditionell försäkring. I gengäld ges inga garantier, pengarna kan sjunka i värde.

På hemsidan www.fora.se kan du välja hur du vill placera Avtalspension SAF-LO. På www.pensionsvalet.se kan du få information och beställa blanketter för att placera KAP-KL. Motsvarande hemsida för statligt anställda är www.spv.se. Gör du inget aktivt val, så hamnar dina pensionspengar i traditionell försäkring.

Samma käpphästar
När du väljer hur du vill spara till avtalspensionen bör du tänka på samma saker som i fråga om premiepensionen. Första frågan är om du vill ta risker för att få chans till hög avkastning, eller ha ett säkert sparande med risk för att avkastningen då kan bli lägre.

– Avtalspension och premiepension ska ses som en helhet, säger Anna Allerstrand, trygghetsekonom vid AMF Pension. Vet du att du har din avtalspension i traditionell försäkring, som är ett tryggt alternativ, så är det kanske lättare att välja något mer riskfyllt för premiepensionen.

Kolla också vilka avgifter förvaltarna tar. För både avtalspension och premiepension gäller att en smula högre avgift äter upp förbluffande mycket av pensionen. För en 25-årig privatanställd arbetare som i dag tjänar 22.000 kronor i månaden kan avtalspensionen efter 40 års arbete bli 4.600 kronor i månaden, enligt en beräkning av AMF Pension. Är samma arbetare i stället kommunalt anställd kan avtalspensionen bli 5.800 kronor i månaden. Det motsvarar uppåt 20 procent av slutlönen. Avtalspensionen står då för 25 till 30 procent av den totala pensionen.

SE-UPP-FAKTA: Du har väl avtal?
Din arbetsgivare har väl tecknat kollektivavtal? I annat fall missar du avtalspensionen, som är en viktig del av din totala pension. En vanlig tumregel säger att 90 procent av alla anställda omfattas av kollektivavtal. Men siffran är osäker. Nya undersökningar antyder att det är mycket färre.

FAKTA: Avtalspension SAF-LO
Gäller privatanställda arbetare. Pension tjänas in från 21 års ålder. Arbetsgivaren betalar in 3,5 procent av lönen till pensionen oavsett hur hög lönen är. Du kan välja hur pengarna placeras. LO och Svenskt Näringsliv är på väg att förändra villkoren. Avgiften väntas bli 4,5 procent på lön upp till 28.687 kronor i månaden. På lön ovanför gränsen blir avgiften 30 procent. Pensionen ska tjänas in från 25 års ålder.

FAKTA: KAP-KL
Gäller anställda i kommuner och landsting. Pension tjänas in från 21 års ålder. Arbetsgivaren betalar in 4,0 till 4,5 procent av lönen upp till en viss gräns, 28.687 kronor i månaden, till pensionen. Från 2010 blir avgiften 4,5 procent för alla. På lön ovanför inkomstgränsen är avgiften 2,1 procent (gäller Kommunals medlemmar). Du kan välja hur pengarna placeras. På lön ovanför gränsen får du dessutom en viss del av lönen i pension. Denna del är högst 55 procent av lönen ovanför gränsen (något mer om du är född före 1967). För full pension krävs att du har jobbat minst 30 år. Du börjar tjäna in den delen av pensionen vid 28 års ålder.

FAKTA: PA 03
Från 23 års ålder betalar arbetsgivaren in 2,3 procent av lönen till pensionen som du får placera själv. Från 28 års ålder betalas ytterligare 2 procent av lönen, som du inte placerar själv. Avgifterna betalas på lön upp till 115.000 kronor i månaden. På lön ovanför 28.687 kronor i månaden får du dessutom en viss del av lönen i pension. För personer födda efter 1973 är pensionen 60 procent av slutlönen ovanför den här gränsen, för äldre årskullar blir det något mer (högst 65 procent).

FAKTA: ITP
Gäller privatanställda tjänstemän. Födda före 1979: Pensionen blir tio procent av slutlönen, upp till 28.687 kronor i månadslön. På lön mellan 28.687 och 76.500 kronor i månaden blir pensionen 65 procent av lönen, mellan 76.500 och 114.700 får du 32,5 procent. För full pension krävs 30 års arbete. Pension tjänas in från 28 års ålder. Härutöver betalar arbetsgivaren två procent av lönen för en kompletterande pension (ITPK), som du får placera själv. Födda 1979 och senare: Pension tjänas in från 25 år. Arbetsgivaren betalar in 4,5 procent av lönen upp till 28 687 kronor i månaden för pensionen. På lön ovanför den gränsen är avgiften 30 procent. Du kan välja hur pengarna placeras, men minst hälften måste sparas i en traditionell försäkring.

Läs också: fler artiklar ur LO-Tidningens pensionsskola