I otakt med stämpeluret

Var sjätte vecka tar Muhammad Siyami motvilligt nattskiftet på Arla. Familjen behöver pengarna. Foto: Janerik Henricsson.

ARBETSTIDEN. Hellre blir han arbetslös än jobbar heltid på natten. I tankarna har han treåriga Tina. Dagishämtning, badhuset, parken, tiden med henne är viktigast. Ändå har han bytt från dagjobb till skift med nattinslag.

Tid eller pengar? Det går inte att säga så, anser Muhammad Siyami. Det går inte att väga det ena mot det andra. Inte där han befinner sig. Med 17.000 kronor i månadslön för dagjobb, med en fru som studerar till undersköterska och med en dotter att försörja.

Förra året jobbade han så mycket övertid att facket till slut sa stopp. Han räknade inte själv, men mycket mer än arbetstidslagens 200 timmar blev det. Nu händer det mer sällan. Någon enstaka extra hel dag kanske, men inte längre dagar. När klockan är 16.00 eller kanske 16.01 eller 15.56 stämplar han ut och tar bilen direkt till dagiset som ligger i samma hus som familjens lägenhet i Sundbyberg, alldeles norr om Stockholm.

Som man föreställer sig
Utanför förpackningshallen på mejeriet i Kallhäll hänger stämpelkorten i långa rader. Stämpelklockan ser precis ut som på gamla arkivbilder. Intill har alla ett litet skåp för förvaring av musikspelare och andra tillhörigheter som blev förbjudet att ta in i salen i och med de nya hygienreglerna förra året.

Muhammad tar upp sitt kort och visar. Så här jobbar jag: 07.00 till 16.00, visar de blekt instansade siffrorna. Och, var sjätte vecka: 23.30 till 06.12. Minuter plussas till minuter och blir till lön. Ingen flex, men sex minuters töjmån finns. Kommer man inte i tid sinkas produktionen. Föregående skifts personal väntar bara in tiden, de väntar inte in kollegerna. Maskiner blir stående.

Måndagens 8.31 ger löneavdrag för Muhammed. Men han hade ringt, måste han ta dottern till dagis så måste han. Cheferna har förståelse: ”Man får ingen varning.” Arbetspassets sista timme kan bli en lång väntan på klockan.

På att få rätt siffra på en kartongbit? Eller finns det reella fördelar också?
– Nej. Jag tycker att stämpelklockan är onödig. Men de säger att de måste ha den. De måste kontrollera. För ett par år sedan hade vi timlön, men när man har månadslön borde man inte behöva. Man blir stressad av att stämpla.

När Muhammed sköter förpackningsmaskinen är det alltid något att fixa. När han står vid rullpallen och lastar är det enformigt.

– Det ska vara skillnad på människa och maskin, säger han men ibland känns det inte så.

Utan musik blir det till att skoja med kollegerna eller tänka på dottern. Efter jobbet tar sen ”pappas flicka” all uppmärksamhet fram till tiotiden.  Själv är han också kvällspigg. Och morgonpigg; pigg rätt och slätt. Sex timmars sömn brukar räcka. Han är gärna uppe på nätterna också. Bara han slipper jobba.

– Människan ska inte jobba på natten. Människan ska sova.

FAKTA: Muhammad Siyami
Ålder: 40 år.
Familj: Min fru Aida och (telefonen ringer och signalen är en inspelad dotter) … Tina, 3 år.
Intressen: Lyssna på musik, springa, cykla. Tidigare cyklade han 2×5 mil till och från jobbet, Enskede–Kallhäll, varje dag. Och så vara med dottern.
Jobbar: Som livsmedelsarbetare på Arla i förpackningshallen.
Ideala arbetstiden: Dagjobb. Sex eller fyra timmar om dagen. Ja, fyra timmar, det skulle vara det ideala.
Lön: 17.000 kronor plus skifttillägg och natt-ob på drygt 2.000 kronor.
Arbetstider: Skift. Fem veckor 7.00–16.00, var sjätte vecka i direkt anslutning till detta antingen sex eller fyra nätter 23.30–06.12, (en av nätterna till 07.12, en börjar 22.30). Ledig två respektive tre vardagar efter nattpassen.

FAKTA: Risker med nattarbete och skiftarbete
• Ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, mag- och tarmsjukdomar, bröst- och testikelcancer.
• Akuta sömnstörningar. Kraftig sömnighet, sänkt prestationsförmåga och ökad olycksrisk, framför allt sen natt och tidig morgon.
• Risken för bilolycka höjs fem till sex gånger på sennatten. Funktionsnedsättningen motsvarar 0,5 promille blodalkoholhalt. Attacker av mikrosömn.
• Sociala störningar, där kvinnor verkar drabbas hårdare än män på grund av större ansvarstagande för familj.

Läs också: reportaget ”Musik till varje pris”
Läs också: reportaget ”Hon kan njuta 30 dagar i sträck”
Läs också: nyhetsartikeln ”Att kunna styra viktigast”
Läs också: mer  på Arbetsmiljöverkets hemsida om hur arbetstidslagen fungerar