Europadomstolen slår fast att svenska staten bryter mot äganderätten. Orsaken är att oorganiserade arbetare har svårt att kontrollera vad granskningsavgiften till Byggnads går till. Men byggföretagen ska fortsätta att dra avgiften från deras lön.

I tisdags kom domen från Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Det var en dom många väntat på.

– Utslaget i Europadomstolen var oväntat. Jag hade trott att det skulle gå vår väg. Men vi får ta till oss beslutet och se över vår redovisning, säger Byggnads ordförande Hans Tilly.

– Men domstolen underkänner inte systemet med granskningsarvoden för oorganiserade, utan pekar bara på att redovisningen måste bli mer transparent.

Gustav Herrlin, Byggindustriernas (BI:s) arbetsrättschef, sa när domen kom att företagen genast ska sluta dra granskningsavgifter från de oorganiserades löner. ”Byggnads går därmed miste om mångmiljonbelopp.”

Fortsätter dra
Det uttalandet visade sig vara överdrivet. BI har i stället gett företagen besked om att fortsätta dra arvodet tills tolkningen av domen, som görs tillsammans med Byggnads, är klar.

– Kollektivavtalet har vi tillsammans så därför måste vi tala med varandra. Men det måste ske snabbt. Passivitet kan vara farligt, säger Bo Antoni, vd för BI.

Det var på våren 1999 som de fem oorganiserade byggnadsarbetarna vägrade betala arvodet. Det ledde fram till en dom i Arbetsdomstolen 2001 där de förlorade. I Europadomstolen har de delvis vunnit en seger över det fack de inte vill vara med i.

– Vi ska nu försöka komma fram till vad domen får för bäring på våra kollektivavtal i dag. Vår grundinställning är att Byggnads självt ska ta hand om arvodet och att det inte ska vara inskrivet i kollektivavtal, säger Bo Antoni.

Svenska staten får formellt ta på sig ansvaret för att de fem oorganiserade arbetarna tvingades betala 1,5 procent av lönen i granskningsarvode. Men domstolen förbjuder inte facket att ta in avgifter, också av oorganiserade. Den för ett resonemang om att även de kan ha ”nytta” av Byggnads granskning eftersom den kan ha positiv effekt på deras löner.

Bryter mot konvention
Trots detta, anser Europadomstolen, står arvodet inte i proportion till nyttan eftersom arbetarna inte kan kontrollera hur deras pengar används. Därmed bryter svenska staten mot artikel 1 i Europakonventionen, den om äganderätt. Enligt domen finns indikationer om att granskningsarbetet går med vinst för Byggnads och att pengarna används också till annan facklig verksamhet.
Det är extra viktigt eftersom arbetarna då tvingas betala till en organisation med en politisk agenda som de inte stöder, enligt domen.

Staten har ett speciellt ansvar för att skydda oorganiserade i ett system som det svenska, med kollektivavtal som sträckts ut att omfatta även dem som inte är medlemmar i facket. Domstolen valde att fälla svenska staten och därmed Byggnads för brott mot äganderätten, och gick inte vidare och prövade den negativa föreningsrätten. I ett särskilt yttrande skriver den svenska domaren Elisabeth Fura Sandström att hon helst velat pröva om Byggnads arvoden bryter mot den negativa föreningsrätten.

Till slut valde hon emellertid att bidra till en enhällig dom. Svenska staten ska betala skade-stånd på cirka 46.500 kronor till var och en av de fem oorganiserade byggnadsarbetarna samt en klumpsumma på cirka 800.000 kronor för deras rättegångskostnader.

– Det är positivt att Europadomstolen kommit fram till att oorganiserad arbetskraft inte ska tvingas betala avgifter i det fall det brister i insyn och där oklarhet rådet kring vad pengarna används till, skriver arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin i en kommentar.

FAKTA: Fackets lönekoll
Byggnads drar 1,5 procent av lönen från varje anställd byggnadsarbetare i granskningsarvode. Pengarna ska finansiera fackets kontroll av att arbetsgivarna betalar ut rätt lön. Byggnads drar totalt in cirka 350 miljoner kronor per år från de anställda i granskningsarvoden. Runt 15 procent av byggjobbarna är inte med i facket.

Läs också: nyhetsartikeln "Byggarbetare välkomnar redovisningskrav"