Snart faller domen som avgör om Byggnads kan ta ut granskningsavgifter av oorganiserade. Europadomstolen ska ta ställning till om de är ett brott mot den negativa förenings­rätten.

På tisdag kommer domen som många väntat på. Då avgör Europadomstolen i Strasbourg om det är ett brott mot Europakonventionen när oorganiserade byggnadsarbetare tvingas betala 1,5 procent på sin lön i granskningsarvode. Formellt är det fem oorganiserade byggnadsarbetare som stämmer svenska staten för brott mot den negativa föreningsrätten, rätten att stå utanför en organisation.

Men i verkligheten står Byggnads bakom staten och Sveriges Byggindustrier bakom de fem byggnadsarbetarna. Arbetsgivarna hävdar att oorganiserade arbetare är tvångsanslutna till Byggnads när de betalar granskningsarvoden eftersom pengarna också går till den fackliga verksamhet de inte vill vara med i.

Miljonbelopp
Varje byggnadsarbetare betalar ungefär 4.000 kronor om året i arvode för att Byggnads granskar om de får rätt lön. Intäkterna uppgår till 350 miljoner kronor per år, enligt Gustav Herrlin, arbetsrättschef på Sveriges Byggindustrier.

– Enligt våra beräkningar förlorar Byggnads 35 miljoner kronor om de oorganiserade inte behöver betala, säger han.

Men enligt Byggnads är det inte så.

– Den granskning av löner som vi gör går i själva verket med förlust, säger avtalssekreteraren Gunnar Ericson.

Vilken nytta har de oorganiserade av att de betalar över 300 kronor i månaden i arvoden?

– Deras löner baserar sig på vad vi förhandlar fram. Den avgift de betalar ska sättas i relation till att de tjänar 4.000 kronor i månaden på våra löneförhandlingar. Så mycket mer tjänar byggnadsarbetarna jämfört med genomsnittet i LO, säger Gunnar Ericson.

Under många år har arbetsgivarna önskat bli kvitt granskningsarvodena i kollektivavtalet. Men byggföretagen klarar inte en sådan strid mot Byggnads, anser Gustav Herrlin.

– I stället har vi valt att låta domstolar avgöra frågan, säger han.

Måste acceptera
Europadomstolen kan dock inte gå in och ogiltigförklara ett kollektivavtal. Om det visar sig att granskningsarvodena strider mot den enskildes rätt att stå utanför en organisation måste lagstiftaren hitta en regel som gör arvodena verkningslösa, enligt Kent Källström, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.

– Visar det sig att arvoden som oorganiserade tvingas betala går till att bygga upp facklig verksamhet då är det i strid mot negativ föreningsrätt, säger han.

När granskningsarvodena prövades i Arbetsdomstolen vann Byggnads. Frågan är hur det går i Europadomstolen.

FAKTA: Europadomstolen
Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna är instansen för den som anser sina mänskliga rättigheter kränkta av ett land.
Konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna har utarbetats av Europarådet och är svensk lag sedan 1995. Konventionen fastslår bland annat rätten till liv samt religions-, yttrande- och föreningsfrihet.

Läs också: nyhetsartikeln "Krav på minimilöner i EU:s domstol"
Läs också: nyhetsartikeln "Minimilöner i 27 EU-länder"
Läs också: nyhetsartikeln "Många fast på jobb med lägsta lönen"

Läs också: mer om hur Europadomstolen prövar ärenden