Efter några år av extremt stor export mattades Sveriges förmåga att sälja varor i utlandet under det tredje kvartalet, enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån. I stället är det främst svenskarnas ökande vilja att dra på sig spenderbyxorna som gör att ekonomin nu går mycket bra.

Bruttonationalinkomsten (BNP) ökade det tredje kvartalet med hela 4,4 procent jämfört med samma tid förra året.

Det är tredje kvartalet i rad som BNP-ökningen hamnat på över 4 procent, vilket är mycket ovanligt för den svenska ekonomin.

Fler i jobb
Samtliga indikatorer i Statistiska centralbyråns (SCB) mätningar visar också på ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Främst är det bland dem med tidsbegränsade anställningar, framför allt bland ungdomar, som sysselsättningen ökar.

Men även SCB ser den mättnad som andra institut förutspått, och ser tecken på att vi närmar oss en kulmen i ekonomins uppgång.

SCB studerar också effekterna av investeringar i IT samt forskning och utveckling (FOU). Investeringar i FOU ger större avkastning än andra investeringar för samhället, enligt SCB, en avkastning som delas mellan företagen i form av högre vinster och av kunderna i form av lägre priser.

Även investeringar i IT ger en extra tillväxtbonus, även om den inte är lika stark.

Vinst av arbetare
Liksom många andra tidigare studier finner SCB dock inte någon extra bonus i det som kallas ”arbetskraftens kvalitet”.

Att ha välutbildade arbetare ger alltså i sig ingen extra vinst, utan endast det de producerar i form av ny teknik och forskning ger vinsten.

Men härom tvista de lärde.

Harvardprofessorn Elhanan Helpman, som nyligen var i Sverige, anser att arbetskraftens kvalitet visst ger en effekt i sig, även om den är svårt att mäta. I sin bok Tillväxtens mysterier skriver han att han ”har en känsla av att arbetare faktiskt lär sig av varandra och att man därför borde förvänta sig att en arbetare är mer produktiv i en miljö av mer välutbildade medarbetare”.

Läs också: intervjun med en blivande expert på rättvis handel "Rakt på…"