Unga människor vill sluta jobba tidigt, helst före 60 år. Men med allt fler gamla att försörja måste vi tvärtom arbeta längre än i dag. Bara för några utvalda är drömmen om den tidiga pensionen sann.

De närmsta årtiondena växer andelen gamla kraftigt. En prognos från Statistiska centralbyrån tyder på att antalet pensionärer ökar med en miljon till år 2050, medan arbetskraften växer betydligt blygsammare. Varje arbetande måste försörja fler.

För att försörjningsbördan ska bli rimlig borde vi arbeta högre upp i åldrarna, säger politiker och ekonomer. Det nya pensionssystemet är också utformat så att de som är unga nu tvingas att jobba längre. För att få samma pensionsnivå som personer födda 1930 måste de som är födda 1990 arbeta tre år längre, enligt pensionssystemets årsredovisning. Kanske räcker det inte ens att arbeta till 68 år i stället för 65. Ungdomar börjar nämligen arbeta allt senare. Då måste de förlänga arbetslivet i andra änden för att tjäna in en hygglig pension.

Motstridiga möjligheter
Men det är det nästan ingen som vill. Undersökningar från TCO och pensionsbolaget Alecta visar tvärtom att unga människor vill sluta tidigt. När Alecta frågade 25- till 35-åringar ville 80 procent av kvinnorna och 71 procent av männen pensionera sig vid 60 eller tidigare. Här skulle samhällets elit kunna gå före och visa vägen. Politiker, generaldirektörer, vd:ar i de stora företagen samt fackföreningsledare har oftast bättre förutsättningar att orka arbeta några år extra än undersköterskor och byggnadsarbetare.

Men inte heller eliten vill. Tvärtom är tidig pensionering betydligt vanligare i toppen än i botten. LO-Tidningens sammanställning över vilka som får gå i pension före 65 domineras av väletablerade och välbetalda grupper. Det har ett klart symbolvärde att Fjärde AP-fonden, som förvaltar våra pensionspengar, låter sin vd Thomas Halvorsen gå i pension 58 år gammal.

Också på ett annat plan är elitens pensioner ett dåligt föredöme. Det nya allmänna pensionssystemet innebär ju att en vanlig löntagare får just så mycket i pension som han eller hon själv har betalat in i pensionsavgifter. Direktörer och politiker har däremot ofta förmånsbestämd pension. Det betyder att de får sluta vid exempelvis 60 år med en bestämd del av lönen, oavsett hur mycket de har tjänat in. De behåller pensionen livet ut.

Ju längre ju dyrare
Att avsuttna direktörer står kvar på lönelistorna skapar osäkerhet för företagen som ska betala. Hur stor den totala kostnaden för en vd-pension blir beror ju på hur länge han lever. En seglivad Gyllenhammar betyder många extra miljoner i utgifter för Volvo.

Sakta går de stora företagen därför över till premiebestämda pensioner för sina chefer. Det betyder att arbetsgivaren betalar in pengar för chefspensionen varje år. Då vd slutar blir pensionen så hög som de intjänade pengarna räcker till. Företaget har inget åtagande kvar, och får på så sätt bättre kontroll över sina kostnader.

Premiebestämd pension är dock inte lika med billig pension. För Ericssons vd Carl-Henric Svanberg (som får sluta vid 60 år) avsätts 35 procent av lönen, inklusive rörlig lön, varje år till pensionen. Bara år 2005 kostade detta Ericsson 6.935.475 kronor.

Läs också: om villkoren inom facken ”Förlegat att fackfolk slutar jobba vid 60”
Läs också: hela listan "De kan gå i pension före 65"
Läs också: intervjun "Hon vill fortsätta jobba länge än"
Läs också: nyhetsartikeln "Många LO-medlemmar utslitna långt före 65"