De tog en ny väg mitt i livet
Karriärbyten är ett outforskat område Varje år byter ungefär tio procent av svenskarna yrke. Mycket mer än så vet ingen. Ewa Fredriksdotter Larsson är en av få som trängt djupare in i ämnet.
Av de cirka tio procent som byter bana stannar dock de flesta, enligt Statistiska centralbyrån, hos sin gamla arbetsgivare. Rörlighet har varit något av arbetsmarknadens honnörsord under lång tid. När a-kassan gjordes om i början av 2000-talet var syftet delvis att få fler att byta jobb. Det skulle ske både genom att de sökande skulle leta jobb i ett större geografiskt område och inom nya branscher. Den som inte vågade ta klivet över till okända marker riskerade indragen a-kassa.
Och ska man tro statistikerna verkar modellen ha funkat. Sverige toppar, tillsammans med Storbritannien och Danmark, listan på EU-länder där invånarna byter jobb oftast.
Valundersökningar
En av dem är Ewa Fredriksdotter Larsson som har jobbat som bland annat journalist, kokerska och dramapedagog innan hon blev arbetslös och bestämde sig för att börja forska. I tio år har hon fördjupat sig i arbetsvetenskap och de senaste åren har hon, i en kvalitativ studie, undersökt vad som påverkat sex personers val i arbetslivet och utifrån det tagit fram en tolkningsmodell.
– Ska jag vara rå finns det en anledning som är vanligare än alla andra: att man blir tvungen. Men ofta kan det också visa sig att det var bra, att förlora ett jobb gör att man vågar göra sådant man inte tänkt, säger Ewa Fredriksdotter Larsson, som i dagarna disputerar i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Massor av saker har påverkat de här personerna. Kön, klass, pengar, familjens åsikter, vilka rådgivare de har haft och hur de har sett på sig själva.
Svårt att lyfta
Ewa Fredriksdotter Larsson betonar att det inte går att generalisera utifrån hennes forskning, eftersom gruppen som hon har undersökt är så liten.
– I stället vill jag att professionella rådgivare ska kunna använda min tolkningsmodell för att bättre förstå människor i den här situationen, säger hon och fortsätter:
– Gemensam för dem som till slut startade eget är att de har haft egna drömmar om vad det är de vill göra. Och att de har förebilder, att de har sett någon göra samma sak, och vet att det då gick bra.
FAKTA: Nya i statistiken
Så sent som 1999 började Statistiska centralbyrån göra företagsundersökningar för att bland annat ta reda på hur många personer som byter yrke varje år. Statistikerna mäter dessutom hur många som stannar hos sin arbetsgivare efter att de bytt jobb och hur många som går vidare till en ny arbetsplats. SCB:s färskaste siffror från 2003 redovisas i diagrammet.
Läs också: reportaget ”Hon botar med hästkrafter”
Läs också: reportaget ”Han tjatade sig till ny chans”
Läs också: reportaget ”Hon klippte av för att föda”
Läs också: reportaget ”Han lärde sig maktens språk”
Läs också: reportaget ”Hon kan städa på fem språk”