/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2006/Syndikalist.jpg
Lisa Larnesjö, medlem i SAC, delar ut flygblad i Stockholms tunnelbana under     den politiska strejk som syndikalisterna höll den 16 november. De strejkande protesterade mot försämringarna i a-kassan. Foto: José Figueroa/Arbetaren.

En ny strejkvåg kan vara på väg, varnar strejkforskaren.
– Så här skarpt har tonläget inte varit sedan 1980 och då slutade det med storkonflikt, säger Christer Thörnqvist, Göteborgs universitet.

Jättevinster för exportindustrin. Höga chefslöner. Samtidigt är fackens lönekrav modesta och den offentliga servicen bantas. Den brygden tyder på att en ny våg av arbetsmarknadskonflikter kan vara på väg.

– Det är mycket värre skrammel nu än de senaste avtalsrörelserna. Nu talar man som om strejk vore oundvikligt. Inte om det blir konflikt, utan mer när det blir dags för sympatiåtgärder, säger strejkforskaren Christer Thörnqvist, institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Viljan att strejka beror, enligt honom, mest på om de anställda känner sig missnöjda, och inte så mycket på lönen.

– Och missnöjet sprider sig, säger Christer Thörnqvist.

Missnöje med kraven
Han pekar bland annat på flera fackklubbar inom verkstadsindustrin som nu kritiserar IF Metalls ledning för att de inte kräver högre lönepåslag.

– Försämringen av a-kassan kan också bidra till att öka konfliktnivån, säger han.

Trots att de flesta stora förbund varit noga med att understryka att de inte kommer att kräva kompensation för de höjda a-kasseavgifterna i avtalsrörelsen bedömer han ändå att frågan på ett eller annat sätt pyser upp i löneförhandlingarna. Om inte annat så i de lokala förhandlingarna, efter att de centrala parterna gjort upp, vilket kan leda till vilda strejker.

Strider på arbetsmarknaden förklaras ofta med lönenivåer, brutna uppgörelser eller fattade riksdagsbeslut. Och så kan det vara. Enskilda faktorer i olika länder kan ligga bakom konflikterna.

Men det finns även ett annat mönster. Strejker böljar som internationella vågor genom historien. I sin forskning har Christer Thörnqvist studerat sambandet mellan strejker och långsiktig ekonomisk utveckling. Han har visat att striderna på arbetsmarknaderna blir fler ungefär samtidigt i hela den industrialiserade västvärlden. De årtionden Sverige har många strejker är det även strejktätt i andra industriländer.

– Det är inte så konstigt. Västvärldens ekonomier är så sammanflätade, och strejker hänger ihop med hur samhällets utvecklas, säger han.

Den senaste vågen av konflikter böljade genom de industrialiserade länderna under 1970-talet, i Sverige kom den stora konflikten 1980. Före dess var den stora vågen under andra världskriget. Han har undersökt strejkvågorna ända tillbaka till 1870-talet och funnit att mönstret i stort sett är det samma.

Först kommer en långsiktig uppgång. Sedan mattas ekonomin av samtidigt som anställda hoppas på löneökningar.

– De flesta strejkvågor i modern tid oavsett land har börjat så. Människor ser att de ekonomiska förutsättningarna blir bättre, men känner att de själva inte får del av tillväxten, säger han.

Lyssnar noga
Christer Thörnqvist spetsade därför öronen extra noga då Konjunkturinstitutet tidigare i veckan meddelade att hushållen tror att deras ekonomi kommer att försämras.

– Det går inte att säga säkert nu men det kan vara ett tecken på en långsiktig avmattning, säger han.

Fotnot: 1980 gav arbetsgivarna i Saf ett nollbud till LO. Saf lockoutade 650 000 anställda och 100 000 strejkade. LO vann sin löneökning men den största delen åts upp av två snabba devalveringar.

FAKTA: Strejker i Europa och i Sverige
Den senaste internationella strejkvågen började i Italien 1967 och kulminerade under 1970-talet. Strejkvågorna innan dess varade1939-1945, 1914-1920, 1890-1896, 1870-1875.

• Sedan 1990 har antalet strejker i Sverige varit mycket lågt, kring 20 per år.  För att hitta en längre period med så få konflikter måste man gå tillbaka till 1950-talet.
• I Sverige tar fackförbunden ut sina medlemmar i strejk. I Frankrike kan enskilda personer själva gå ut i strejk. I Norge och Storbritannien lämnar man sin anställning och bryter avtalet med arbetsgivarna då man går ut i strejk men oftast återanställs man efteråt.

Källa: Christer Thörnqvist.

FAKTA: Varsel hitills i år
Antalet varsel per fackförbund till och med den 21 november.

SAC 32
Transport 17
Hotell- och restaurang 16
Byggnads 16
Kommunal 10
Handels 7
Målarna 6
Skogs- och trä 5
Elektrikerna 3
Fastighets 3
Fackförbundet Alarm 1
Hamn 1
IF Metall 1
Livs 1
Vetrinärförbundet 1

Läs också: nyhetsartikeln "Syndikalisterna och LO-förbunden varslar mest"
Läs också: Medlingsinstituets statistik över strejker i Sverige 1985-2005
Läs också: internationell strejkstatistik