Vårdarna ser bara lagens nackdelar

Vårdarna Robin Andersson Fröjd, Katja Crafoord, Malik Kada och Rickard Viking måste jobba fler helger till följd av arbetsdirektivet. Foto: Bertil Ericson.

Flexibiliteten försvinner. Vårdarnas omhuldade långa ledigheter är i fara.

– Det här ska bli bra för oss, säger man. Men vi upplever att det blir mindre fritid och mindre lugn och ro. Kortare pass på fler dagar är sämre än långa pass och långa ledigheter, säger Katja Crafoord, vårdare på ett gruppboende i Farsta strand i Stockholm.

På gruppboendet är de upprörda över hur den nya arbetstidslagen slår i praktiken. Det låter bra med en skyddslag. Men omsatt i verkligheten ökar den stressen, anser de. Boendet består av sex lägenheter som hyrs av funktionshindrade. De är utvecklingsstörda och en är gravt cp-skadad. De behöver omvårdnad dygnet runt.

På bordet i köket ligger massor av papper med förslag på nya scheman och cirkulär om arbetstidslagen. Flera förslag från stadsdelsförvaltningen har avvisats av de tio vårdarna. Men ett schema måste de ha. De är överens om de negativa konsekvenserna: mindre flexibilitet, svårare att få till längre ledigheter, uppbundna varannan helg, begränsningar i det sociala. Utflykter och semesterresor med hyresgästerna blir också svårare att genomföra.

– De drabbas jättemycket, säger Katja Crafoord.

Nya tider väntar
De långa arbetspassen på helgerna, från nio på morgonen till halv tio på kvällen, kommer inte att finnas kvar efter årsskiftet.

– Vi har blivit så vana vid dem att det inte gör så mycket att de är långa. I stället får vi kompensation i form av lång ledighet, som vi inte vill förlora, säger Robin Andersson Fröjd, vårdare och platsombud för Kommunal.

Med långa arbetspass hinner de göra utflykter med hyresgästerna. Det är så trevligt att tiden inte känns lång, anser de. Konferensen en gång i veckan, när hela personalen på tio personer träffas, minskas med en timme till två och en halv.

– Det är vår viktigaste tid för att få veta hur hyresgästerna mår och vad som hänt under veckan, säger Katja Crafoord.

Robin Andersson Fröjd hyllar flexavtalet som gjort det möjligt för honom att arbeta ihop 60 extra timmar. Den långa ledigheten ska han nu använda för att resa till Thailand.

– Det kan vi inte göra på samma sätt längre, säger han.

Det positiva med det här jobbet är just flexibiliteten. För det är inte lönen, säger de med en mun. De tjänar olika, mellan 16.000 kronor i månaden och 19.000 kronor. För ob-tiden får de ut mellan 2.000 och 3.000 kronor i månaden.

Semestrarna ryker
– Trots fler pass och mer helgarbete så blir förtjänsten kanske 300 kronor i månaden, säger Robin Andersson Fröjd.

Möjligheten till undantag finns men då innebär det ökade kostnader för stadsdelsförvaltningen, så frågan är om det blir fler semesterresor för hyresgästerna. Christina Strömbäck, enhetschef i Farsta stadsdelsförvaltning, kommer förbi på gruppboendet. Hon är medveten om att förändringen inte är populär.

– Det blir krångligare. Men konsekvenserna har vi inte sett ännu vare sig för anställda, för de funktionshindrade eller för ekonomin, säger hon.

Läs också: nyhetsartikeln "EU orsakar vårdkaos"