Nya arbetstidslagen ska skydda de anställda från långa nattpass och för lite sömn. Men både vårdare i omsorgen och läkare anser att den tar ifrån dem det bästa med deras yrken, nämligen möjligheten att samla till långa ledigheter.

EU:s arbetstidsdirektiv har skrivits in i en ny lag. Lagen började gälla den 1 juli år 2005 men på alla områden där det finns kollektivavtal får den giltighet först från årsskiftet. Inom industri, landsting och kommuner pågår ett intensivt arbete med att anpassa avtal till de nya reglerna. Hur lätt eller svårt det är skiljer sig mellan stora och små arbetsplatser, mellan olika verksamheter.

I landstingen läggs scheman med lagen som underlag. Landstingen anser inte att det behövs avtal om avvikelser, något som fått Läkarförbundet att härskna till. Kaos i vården och sämre patientsäkerhet blir effekterna, hotar Läkarförbundet som vill ha avtal om avvikelser från dygnsvilan och kompensationsregler.

– Högre kostnader för landsting-en kan inte uteslutas och väntetiderna i några smala specialiteter kan öka. Men något kaos är det inte fråga om, säger Agneta Westerdahl, personaldirektör i Östergötland och ordförande för personaldirektörsgruppen i alla landsting och regioner.

Fördel att kunna trixa
EU kan bli dödsstöten för långa arbetspass, ibland över ett par dygn, som ger månadslånga ledigheter på längre sikt. Landstingen har önskat en förändring under lång tid. Det kan bli EU:s direktiv och domstol som får bukt med det populära sättet att jobba på. Flexibiliteten anses av både läkare och vårdare i omsorgen liksom av industriarbetare i processindustrier som något positivt med själva yrket.

– Än så länge håller vi fast vid att lagens intentioner ska genomföras. Men om några veckor kan det visa sig att avtal om avvikelser behövs, säger Agneta Westerdahl som är försiktig för att inte stöta sig med starka personalgrupper.

Den nya lagen innebär förändringar också för sjuk- och undersköterskor, men inte så stora som för läkarna.

– Med den nya lagen kan en bättre arbetsmiljö skapas för läkarna och en ökad patientsäkerhet samt en anpassning till ett modernt arbetsliv för den yngre generationen, säger Agneta Westerdahl.

Till skillnad från landstingen vill kommunerna ha avtal att luta sig mot när dygnsvilan på elva timmar och brutna beredskaper ska anpassas till verkligheten. Kommunal vill ha ett centralt avtal med Sveriges Kommuner och Landsting som reglerar brotten i dygnsvila och beredskap.

Flera faktorer påverkar
– I praktiken är det enklare i dag när vi bara har veckovilan på 36 timmar att ta hänsyn till. Men ur en hälsoaspekt är den nya lagen bra, säger Annika Jansson, ombudsman på Kommunal.

På vissa ställen kan svårigheterna vara att det är för lite personal vilket blir tydligare med den nya lagen. Det är alltså inte lagens fel att det blir problem utan ”taskig bemanning”, anser Annika Jansson.

– Allt fler i omsorgen aviserar att de måste arbeta varannan helg i stället för som nu var tredje. Arbetsgivaren gör det lätt för sig, säger Annika Jansson.

Tekniska mansdominerade arbeten där det finns beredskap samt små enheter inom omsorgen och dessutom personliga assistenter med långa arbetspass, pekar Annika Jansson på som de svåraste områdena att förändra. Dygnsvilan går det att göra undantag från under förutsättning att arbetstagarna kompenseras. Hur den kompensationen ska se ut är osäkert. Man kan kompensera med allt möjligt utom med pengar, enligt lagen.

Arbetsmiljöverket (AV) som är tillsynsmyndighet får ta emot många frågor från vilsna schemaläggare. Frågor om dygnsvilan och om vilka undantag som kan göras är vanligast, bekräftar Maria Nyman, jurist på AV.

– Parterna får tolka vilken kom-pensation för undantag som är mer eller mindre förmånlig. I slutändan blir det EU:s domstol som får avgöra frågan, säger Maria Nyman.

Lugnare inom industrin
EU:s domstol kan komma att få ett gediget arbete med att tolka alla luddigheter i lagen. Bara på två områden finns i dag rättspraxis, nämligen att jour ska räknas som arbetad tid och att kompensation ska följa direkt efter arbetsperioden. Inom industrin tar de den nya lagen med mer ro. Livs ser ingen anledning att ändra avtalen. Där finns lokala avvikelser med tolvtimmarsskift som sannolikt inte behöver ändras, anser Thomas Henriksson, ombudsman.

På IF Metall tror Veli-Pekka Säikkilä, chef för förhandlingsenheten, inte att riksavtalen i stort strider mot den nya arbetstidslagen. Däremot kan lokala tillämpningar komma att ändras.

– Konsekvenserna bli nog inte så stora men helt klart blir arbetstiderna en fråga i avtalsrörelsen, säger han.

FAKTA: Elva timmars vila
Ändringarna i arbetstidslagen är en följd av EU:s arbetstidsdirektiv. De innebär i korthet:
• Max 48 timmars arbetstid i veckan, i genomsnitt. All jourtid, även sovande natt, och övertid räknas in.
• Minst elva timmars vila varje 24-timmarsperiod.
• Max åtta timmars nattarbete per dygn i genomsnitt under högst fyra månader. Ingen genomsnittsberäkning om arbetet är tungt mentalt och fysiskt.

Läs också: nyhetsartikeln "Vårdarna ser bara nackdelar med lagen"