Arbetsmarknaderna i Europa skapar fler jobb än den amerikanska. EU-länderna har krympt gapet under 2000-talet. Sverige tillhör de välfärdsekonomier som skapar flest nya jobb.

Under 1990-talet framhölls allt som oftast den amerikanska ekonomin som föredömet när det gällde arbetsmarknaden. Tunga organisationer, som Internationella valutafonden och västvärldens ekonomiska samarbetsorgan OECD, pekade på den låga arbetslösheten och hävdade att arbetsrätt à la USA var vägen till framgång.

Den dåvarande statistiken tycktes bekräfta deras teser. Två nya rapporter, båda från amerikanska Center for Economic and Policy Research, tyder dock på att förhållandet mellan kontinenternas ekonomier håller på att förändras.

När man jobbar som mest
Den första av rapporterna väljer att inte inrikta sig på arbetslöshetssiffrorna. I stället studerar forskarna sysselsättningsgraden för människor under deras mest yrkesverksamma år, mellan 25 och 54 år. Sysselsättningsgraden är den andel av befolkningen som har jobb.

Rapportförfattarna anser att den kraftiga utbyggnaden av högre utbildning i västvärlden, och därmed senare inträde i arbetslivet, motiverar modellen att börja de aktiva åren först vid 25. Att sluta vid 54 gör samtidigt att de kommer till rätta med att pensionsåldern skiljer sig kraftigt åt mellan länderna.

– Sysselsättningsgraden för människor i sina bästa år, mellan 25 och 54 år, är ett bra test på Europas förmåga att skapa sysselsättning, säger John Schmitt som varit med och skrivit rapporten.

I dessa åldrar har skillnader mellan kontinenterna minskat kraftigt. År 2000 var sysselsättningsgraden fem procentenheter högre i
USA jämfört med EU:s dåvarande 15 medlemmar. Förra året var skillnaden drygt en procentenhet. Även sett till hela den yrkesverksamma befolkningen har gapet minskat.

Sydeuropa släpar
Medan sysselsättningen i EU-länderna har stigit har den sjunkit i USA. Framförallt har Europas kvinnor börjat jobba mer. Den kvarvarande skillnaden beror dock till stor del på att många kvinnor i Sydeuropa fortfarande står utanför arbetskraften. I välfärdsländerna – Sverige, Danmark och Nederländerna – är en större andel av befolkningen mellan 25 och 54 sysselsatt än USA.

Bakom utvecklingen ligger ett trendbrott. I den andra rapporten studerar forskarna den amerikanska ”jobbmaskinen” i förhållande till den europeiska. Under 2000-talet har ekonomierna i de 15 etablerade EU-länderna skapat nya jobb i en snabbare takt än den amerikanska. En total omsvängning jämfört med det föregående decenniet.

Uppsvinget i jobbskapandet har i synnerhet skett i Sydeuropa och i Irland. Länder som alla utgår från en situation där en mindre del av befolkningen är sysselsatt.

I de välutvecklade ekonomierna är skillnaderna mellan länderna betydligt mindre. Jämfört med 1990-talet har tre av dessa länder fått fart på sitt jobbskapande: Sverige, Finland och Storbritannien. Ett av länderna har tappat fart i jobbskapandet: USA.

Läs också tidigare rapportering om USA:s ekonomi:
Kön ringlar sig lång till dagsjobb i USA
USA-fack öppnas för illegala invandrare
USA inget att kopiera
Döden i gruvan
Massavskedanden gav luft under vingarna
Världsklass, Sverige!