Hon är klädjättens samvete
Ingrid Schullström, chef för klädkedjans arbete med etiska frågor och socialt ansvar. Foto: Kerstin Carlsson. |
– Jag börjar med att säga att jag jobbar med socialt ansvar och miljöfrågor på H&M. Sedan brukar jag lägga till att det handlar om att se till så att de som tillverkar våra kläder har bra arbetsvillkor. Då kommer nästan alltid samma kommentar – jaha, det är det där med barnarbete, så svarar Ingrid Schullström, chef för Hennes & Mauritz sociala arbete kring produktionen av kläder, på min standardfråga: Vad säger du att du jobbar med när du går på fest?
– Sedan tar det oftast slut, de flesta är inte bekanta med området och har svårt att veta vad de ska fråga. En del undrar om jag får resa mycket.
Det får hon i och för sig. Men det är inte några glamourösa shoppingresor.
– Nyligen reste jag med Unicef för att följa upp ett projekt mot hiv och aids. Då reste vi till olika byar i Kambodja för att se vilka hemförhållanden som de kvinnor vi hjälper har.
Bilderna kolliderar: Den välmanikyrerade och mycket precisa kvinnan i knälång, supertrendig leopardmönstrad klänning med låga svarta pumps har knallat omkring på små jordiga byvägar i Kambodja. Men Ingrid Schullström säger att den karga miljön kan inspirera.
– Att se hur saker blivit bättre i våra produktionsländer motiverar mig. Under fem år jobbade jag i Asien, och att resa tillbaka nu är ett bra sätt att orka ta nya tag och se vad som är nästa steg.
Inte pressad i rollen
Och det finns en del att göra. På Ingrid Schullströms bord ligger att förutse och hitta praktiska arbetsmiljöproblem på de cirka 2.000 fabriker som Hennes & Mauritz handlar med. Hon är ansvarig för att lösa dem, se till att de inte händer igen och sedan följa upp dem. Dessutom är hon chef för företagets 40 etiska granskare och för H&M:s uppförandekod.
– Om det är någon som tror att det är jag som sitter och gör allt detta så kan jag förstå att jag borde vara stressad, men det är jag inte. Tvärtom är jag lugn, för det är ett teamwork, säger hon och ber att få lägga till utropstecken.
I 23 år har hon jobbat på klädjätten och nio av dem har Ingrid Schullström vikt åt att se till att företaget tar sitt sociala ansvar i de länder där de köper sina kläder. Kampen mot barnarbete är den som många i Sverige känner till men numera handlar arbetet mer om annat, till exempel om vilka kemikalier som är tillåtna och vad de har för effekt på hälsan.
– Segast har arbetet med uppförandekoden varit, alltså de regler vi har för hur våra leverantörer måste sköta sig för att de ska få fortsätta att jobba åt oss. Det har tagit lång tid att få dem att ändra sina rutiner för sin egen skull och inte bara inför en av våra kontroller. Och det är en viktig fråga, för vi kan bara påverka arbetsmiljön så länge vi är köpare. Men vad händer sedan? Då gäller det att utvecklingen är på gång lokalt.
Ser fackets fördelar
Ingrid Schullström är tydlig i sin tro på facket.
– Men vi är bortskämda med en bra fackföreningsrörelse här i Skandinavien. I våra leverantörsländer är det ofta stora splittringar inom facket, och ur ett kort perspektiv är det inte alltid den mest effektiva vägen att gå. Vi hinner helt enkelt inte alltid vänta in den utvecklingen.
– På lång sikt, däremot, behövs den för att de här länderna ska kunna närma sig den utveckling vi har haft här i Sverige.
Fotografen sitter på knä tätt intill mig för att få en bra bild ur rätt vinkel och det smattrar hela tiden från hennes kamera. Men det tycks inte störa Ingrid Schullström. Jag frågar om hennes relation till medierna eftersom H&M ofta kritiseras i samband med olika rapporter och granskningar. Senast i våras när organisationen Rena kläder hävdade att minimilönerna i företagets leverantörsländer är så låga att de fabriksanställda måste arbeta övertid för att kunna leva på sin inkomst.
– Organisationerna som granskar oss har en roll i samhället och vi har vår. Och jag respekterar det. Men oavsett vad de säger i sina rapporter, oavsett om vi är bäst eller sämst, lyfter medierna fram något negativt. Då kan jag känna mig lite sänkt, för vi säger ju inte att vi är klara eller att vi har lyckats med allt.
I hissen på väg ner till en innergård där vi ska ta några bilder frågar jag Ingrid Schullström om hon är yrkesskadad på så sätt att hon noterar vad människor har på sig och om det är H&M-kläder. Hon höjer på ögonbrynen och skrattar till, men säger bestämt:
– Det gör jag, men det är ingen skada. Det är modeintresse.
FAKTA: Ingrid Schullström.
Yrke: Chef för miljö och socialt ansvar på Hennes& Mauritz.
Utbildning: Internationell ekonom.
Svag sida: Har jag säkert.
Dubbelmoral: Första tanken som slår mig tänker jag inte säga, den är för politisk.
Ville bli som barn: Inte lärarinna.
I min garderob finns: En väldig massa kläder.
Hade fel senast: Om nivån för minimilönen i Bangladesh. Jag trodde den var 1.664 taka men den är 1.662.50 taka. (Vilket motsvarar ungefär 18 kronor i timmen.)