Vi måste acceptera att de kvinnodominerade avtalsområdena får högre påslag än de manliga, anser LO:s avtalssekreterare Erland Olauson efter att LO:s lönerapport har presenterats.

Som LO-Tidningen visade i förra veckans nummer visar också LO:s nya lönerapport att tjänstemännen de senaste tio åren har dragit ifrån. Medan arbetare fått omkring 40 procent högre lön har tjänstemännen oftast fått över 50 procent. Av de branscher som redovisas i diagrammet här intill ligger tjänstemännen med få undantag i topp. Bara i en bransch – hotell och restaurang – har arbetarna haft en bättre löneutveckling.

– Om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer tjänstemännen om 20 år att tjäna 60 procent mer än arbetarna, säger Mats Larsson, välfärdsutredare på LO och den som tagit fram rapporten.

Samtidigt visar statistiken att det främst är de redan högavlönade tjänstemännen som dragit ifrån.

Sug efter balans
– Sif har till exempel många medlemmar, framför allt kvinnor, som inte har fått kraftfullare löneutveckling än våra arbetare, säger LO:s avtalssekreterare Erland Olauson.

– Det kan påverka avtalsrörelsen genom att det kommer att finnas ett starkt gemensamt intresse av att rätta till obalansen.

Skillnaden i mäns och kvinnors löner inom samma yrke är liten bland arbetare, bara 2 procent, mot 9 procent hos tjänstemännen. Men den riktigt stora skillnaden finns mellan kvinnodominerade och mansdominerade branscher.

– Kvinnodominerade avtalsområden värderas lägre utan att man kan förstå varför, säger Erland Olauson.

– Här räcker det inte med att se till fördelningen inom varje avtalsområde utan vi måste acceptera att de kvinnodominerade avtalsområdena får högre påslag än de manliga.

Enligt Erland Olauson kan LO-förbunden skapa en samsyn runt detta utan att frångå att löneutrymmet bestäms av vad den konkurrensutsatta delen av ekonomin tål.

– Det bestämmer normen men i fördelningen måste vissa sektorer få mer.

Vad säger då mer mansdominerade fackförbund som IF Metall?
– Vi diskuterar det just nu och jag vill inte gå handlingarna i förväg. Men även Metall har kvinnodominerade låglönebranscher så det är inte så enkelt att det bara gäller vissa förbund. Det ligger i allas intresse eftersom lönepress i en sektor så småningom blir ett problem för alla.

Under 2005 skedde faktiskt en viss återhämtning för kvinnorna. Kvinnornas genomsnittliga löneökning bland arbetare var då 30 kronor högre än för männen. Det är den största skillnaden till kvinnornas favör som uppmätts. Ändå kvarstår det faktum att kvinnor i snitt tjänar 4.500 kronor mindre än männen, enligt LO:s lönerapport.

FAKTA: 8.300 kronor skiljer
• En tjänsteman tjänar i snitt 43 procent mer än en arbetare, och har sett sin lön öka med 7 procent mer än snittarbetaren under de senaste tio åren.
• Arbetare tjänar i snitt 19.100 kronor i månadslön. Tjänstemän tjänar 27.400 kronor.
• Snittlönen är lägst för arbetare i offentlig sektor, 17.400 kronor, och högst för tjänstemän i privat sektor, 28 .00 kronor, vilket är 66 procent högre.
•2005 fick arbetare 2,5 procent och tjänstemännen 3,0 procent i löneökningar.
• I kronor märks skillnaden ännu mer. Under 2005 fick tjänstemän i privat sektor ett snittpåslag på 880 kronor mot 450 kronor för arbetare.
• Under 2005 fick kvinnor för första gången på 20 år högre procentpåslag än männen, 3,0 procent mot 2,6 procent.

Läs också: nyhetsartikeln "Löneklyftorna mellan arbetare och tjänstemän växer"
Läs också: nyhetsartikeln "Här är lönegapet 50.000 kronor"
Läs också: nyhetsartikeln "Hon jobbar i branschen med lägsta lönerna"

Ladda ner: Hela listan på lönerna 2005 i 320 olika yrken
Ladda ner: Hela listan på löneutvecklingen mellan 1998 och 2005