Nyheter

Hög produktivitet skapar löneutrymme

Svenska löneökningar är i takt med omvärlden. Kanske finns till och med utrymme att höja lönerna ännu snabbare.

Inför varje avtalsrörelse slängs oroliga blickar på vår omvärld. Tradi-tionellt har löneutvecklingen i våra viktigaste handelsnationer skapat en gräns för hur mycket lönerna i Sverige kan stiga utan att vi förlorar i internationell konkurrenskraft. Blir lönerna för höga i Sverige har företagen svårt att sälja svenska produkter. Blir lönerna för låga är i stället risken att företagarna ökar sin andel av vinsten.

Men arbetskostnaden i Sverige har inte stigit mer än i omvärlden. Undantaget är Tyskland, som traditionellt är ett av de länder vi ofta jämför oss med. Tyskland har de senaste åren haft betydligt lägre löneökningar och kan därmed sälja sina varor billigare.

Sverige i topp
Men ett lands konkurrensläge ökar också om produktivitet höjs, det vill säga om produktionen stiger per arbetad timme. Kostnaden för att tillverka varje vara blir då lägre, utan att lönerna behöver bli lägre. Konkurrensläget förbättras och utrymmet för löner och vinster kan öka. Sverige är det land som har haft den bästa produktivitetsutvecklingen under de senaste åren, jämfört med de tio länder som vi handlar mest med.

Samtidigt har Tyskland haft en mycket låg produktivitetsutveckling. Sverige har alltså ett betydligt större utrymme att fördela genom förhandlingar än vad Tyskland har. Därför kan svenska arbetare också få högre lönepåslag än tyska, utan att konkurrensen försämras.

När det gäller den reala utvecklingen måste också inflationen räknas med. Som synes i tabellen här intill blir då siffrorna lite annorlunda. Den reala utvecklingen av arbetskraftskostnaderna i Sverige efter att inflationen har dragits bort var under perioden 2001 – 2005 så mycket som 2,1 procent per år. Ändå ligger både Norge och Storbritannien före. Tyskland är det enda land där arbetskraften har blivit billigare för arbetsgivaren när inflationen räknats bort.

Spara eller slösa
Men även om Sverige har bättre förutsättningar att ta ut högre lönepåslag än våra handelspartners anser inte alla att så ska ske. Statliga Konjunkturinstitutet förespråkar återhållsamhet i syfte att minska arbetslösheten. Däremot anser inte Konjunkturinstitutet att återhållsamhet i lönekraven behöver påverka låglönesatsningar eller satsningar på kvinnolöner.

– Det är en fördelningsfråga inom den lönekostnadsutveckling som sker, sade Konjunkturinstitutets generaldirektör Ingemar Hansson nyligen på en presskonferens.

Konjunkturinstitutet räknar dock med en fortsatt stark svensk produktivitetsökningstakt de kommande åren. Vilken väg facken än väljer finns alltså ett större löneutrymme för arbetare i Sverige än för dem i våra viktiga handelsnationer.

FAKTA: Så har den reala arbetskostnaden utvecklats i genomsnitt per år 2001–2005.