FÖRSTA GÅNGEN. Få vill rösta men många är beredda att genomföra illegala politiska protestaktioner. Så svarar ungdomar på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen. Bland unga naturvetare är det precis tvärtom.

Synen på politik skiljer sig kraftigt mellan 18-åringar.

– Jag blev själv förvånad då jag såg siffrorna, säger doktoranden Tiina Ekman på Göteborgs universitet.
I en ännu inte färdig doktorsavhandling undersöker Tiina Ekman 18-åriga gymnasisters inställning till röstande och politik. Drygt 2 500 tillfrågades.

På naturvetarprogrammet uppgav nästan alla, 94 procent, att de planerar att rösta. På de yrkesförberedande program som domineras av pojkar svarade endast hälften, 49 procent, att de planerar att rösta. Tiina Ekman ser en stark koppling mellan demokratiskt deltagande och politisk kunnighet. Ju kunnigare någon är om politik, desto större är benägenheten att rösta. På de teoretiska programmen är kunskaperna kring politiska frågor högre, vilket ökar röstviljan.

Att ungdomar också oftare är radikalare i sitt ställningstagande, lutar sig längre åt höger eller vänster, kan också bidra till stora skillnader i demokratisynen bland yngre. Flera valanalyser visar också att 18-åringar inte röstar i samma utsträckning som äldre.

En förklaring kan vara att gruppen inte känner sig lika berörd av de frågor som politiker fattar beslut om. Väljare i 40-årsålderna är mer rotade i samhället. De har oftare jobb, barn, bil, kontakter med vården eller andra områden där politiker fattar beslut.

Det kan, enligt Tiina Ekman, bidra till att röstbenägenheten är större bland äldre. Bland 18-åringarna fanns även en stor skillnad mellan de olika gymnasieprogrammen i synen på illegala politiska aktioner. 19 procent av dem som gick på yrkesförberedande program som domineras av pojkar svarade att de kunde tänka sig att delta i en trafikblockad. Bland naturvetarna svarade endast 5 procent att de kunde tänka sig genomföra en sådan aktion.

Enkäten genomfördes 2000. Tiina Ekmans doktorsavhandling beräknas bli färdig våren 2007.

FAKTA: Fler unga i år
• Antalet som har chans att rösta för första gången är större än på länge, drygt 430.000. Inte sedan 1976 har förstagångsväljarna varit fler.
• Förra valet röstade 70 procent av dem, 11 procentenheter färre än i valet 1994. Främst unga män stannar hemma.
• Unga väljare ligger längre till vänster eller höger än medelålders.
• 2002 var andelen väljare som bytte parti rekordstort. Unga väljare bytte parti flitigast.
Källa: SCB

Läs också: reportaget "Bättre låta bli rösta än ångra sig"