Kvinnornas marsch mot likalön har gått i stå. Könsskillnaderna finns kvar och följer genom alla åldrar.

/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2006/jamstalld1.jpg
/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2006/jamstalld2.jpg
/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2006/jamstalld3.jpg
/media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/ht2006/jamstalld4.jpg

Statistiska centralbyråns nya skrift På tal om kvinnor och män, sammanställd av ekonomstatistikern Tahere Noori, visar bara långsamma framsteg de senaste åren för att jämna ut löne- och inkomstskillnader mellan män och kvinnor. Sverige har en mycket könsuppdelad arbetsmarknad och de största löneskillnaderna finns mellan olika yrkesgrupper, men i många yrken har män högre lön än kvinnor även om de gör exakt samma jobb.

På arbetsmarknaden i stort tjänar en kvinna i genomsnitt bara 92 procent av vad en man gör. Detta trots att SCB i sin jämförelse har tagit hänsyn till faktorer som olika ålder, utbildning, arbetstid, olika sektorer och olika yrkesgrupper. Utan dessa hänsyn blir skillnaden ännu större.

Olika lön för mödan
I par med barn under sju år är kvinnans arbetstid markant kortare än i övriga par. Konkret betyder det att kvinnan tar en större del av det obetalda arbetet då barnen är små. I snitt arbetar både kvinnor och män cirka åtta timmar per dag utslaget på veckans alla dagar. Men medan kvinnor jobbar lika mycket betald som obetald arbetstid så ägnar sig män åt dubbelt så mycket betalt som obetalt arbete.

När det gäller obetalt och betalt arbete hände inte heller något avgörande under den senast uppmätta tioårsperioden mellan 1990/91 och 2000/01. Kvinnor förvärvsarbetade lika mycket i början som i slutet av perioden, medan män minskade sitt förvärvsarbete med tre timmar per vecka.

Skillnaderna blir kvar
Löneskillnaderna under förvärvslivet återspeglas också i lägre pensioner för kvinnor. Eftersom inkomstskillnaderna består hos dagens förvärvsarbetande kvinnor och män så kommer också pensionsskillnaderna att bestå under lång tid framöver.

Men skriften är inte helt utan positiva inslag. 1974 tog papporna ut 0 procent av föräldraledigheten. 2005 var siffran 20 procent. En liten framgång är också att antalet jämställda yrkesgrupper har ökat från tre till fem. De är jämställda i den bemärkelsen att de har ungefär lika många personer av vartdera könet (mellan 40 och 60 procent). Dessa yrkesgrupper är försäljare inom fackhandel, revisorer, kockar och kokerskor, journalister och läkare.

Läs också: nyhetsartikeln "Fakta banar väg för lönerättvisa"