Wal-Marts exempellösa utbredning över USA har fått ekonomer att tala om en ”Wal-Martisering” av den amerikanska ekonomin. Men vilka samhällsekonomiska effekter bolaget för med sig är omdiskuterat.

Wal-Marts expansion kan i korta drag sammanfattas  så här: Från en handfull butiker i Arkansas obygd på 1960-talet till dagens närmare 4.000 stormarknader över hela USA. Detaljhandelsjätten står ensamt för en hundradel av den amerikanska arbetsmarknaden.

Inom handeln står man i en klass för sig. Störst på livsmedel. Tredjestörst inom apoteksnäringen. Affärsidén är att kunderna ska kunna göra alla inköp under ett tak till låga priser. Gräsklipparna är inte mer än ett stenkast från frukostflingorna, och några hyllor bort återfinns huvudvärkstabletterna. Varorna är ofta importerade från Asien, och företaget är känt för att sätta underleverantörerna under hård press.

I debatten slår kritikerna och försvararna av Wal-Mart varandra i huvudet med olika mer eller mindre oberoende forskningsrapporter.
Att företaget bidragit till sänkta priser för konsumenterna verkar de flesta eniga om, men storleken på denna effekt är omstridd. Utbredd är också uppfattningen att bolaget har bidragit till att öka produktiviteten inom handeln.

Mot detta ska ställas att flera studier tyder på att företaget även bidrar till ett lägre löneläge, inte bara inom handeln utan även generellt. Forskare har funnit en  tydlig effekt i att en nyetablering av Wal-Mart leder till att lönerna pressas nedåt bland anställda hos de lokala konkurrenterna.

FAKTA: Gick med 11 miljarder i vinst
Förra året var Wal-Marts globala omsättning ofattbara 285 miljarder dollar, en siffra som kan jämföras med Sveriges bruttonationalprodukt som uppgick till dryga 300 miljarder dollar.  Bolagets vinst uppgick till 11 miljarder dollar.

Läs också: nyhetsartikeln ”Wal-Marts sociala dumpning möter politiskt motstånd”
Läs också: nyhetsartikeln ”Facket lättsinnigt till globaliseringen”