Det blir allt svårare att få en arbetsskada godkänd av försäkringskassan. Förra året erkändes 40 procent av skadorna som prövades, en minskning med 17 procentenheter på fem år.

Den som skadas på jobbet och får varaktigt nedsatt arbetsförmåga har rätt till livränta. Försäkringskassan prövar rätten till ersättning och fastslår både om skadan är en arbetsskada och om den skadade uppfyller ersättningskraven. Förra året avgjorde kassan nästan 29.000 fall. Bara 40 procent av ansökningarna godkändes. Fem år tidigare godkändes 57 procent av de prövade fallen.

Det innebär att 17.200 personer fick avslag på sina ansökningar om ersättning för arbetsskada förra året, medan bara 7.200 fick avslag 2000. Vad skillnaden beror på kan försäkringskassan inte svara på. En anledning kan, enligt Lars Sjöberg på huvudkontoret, vara att fler ansöker om livränta trots att de inte har varaktigt nedsatt arbetsförmåga.

– Sjukfallsutvecklingen har stegrats de senaste åren. Många anser att det beror på arbetet, och fler sjukfall ger självklart fler anspråk, säger han.

Formuleringar påverkar
Orsaken kan också ligga i den stränga lagstiftning för arbetsskador som infördes 1993. Då krävdes det att skadan med hög sannolikhet skulle ha orsakats av arbetet för att den skulle ses som en arbetsskada. 2002 mildrades lagen och nu krävs att övervägande skäl talar för att skadan orsakats av arbetet.

– Vi har inte sett någon effekt av den mildare lagen än. De allra flesta fall prövas fortfarande efter de gamla reglerna eftersom skadorna uppkom före 2002, säger Monica Svanholm på försäkringskassan.

Den stränga bedömningen gör att fallen med överklaganden hopar sig på fackförbundens bord. I Handels har många medlemmar fått avslag på sina livränteansökningar. Medlemmarna drabbas ofta av belastnings- och förslitningsskador, och de flesta ansöker om livränta förgäves, enligt ombudsman Jan Ödmark.

– Belastningsskador utvecklas under lång tid och då är det svårt att visa på samband med arbetet. Försäkringskassan anser ofta att det rör sig om åldersförändringar oavsett hur gamla de drabbade är, säger han.

Forskningslucka
En annan orsak till att belastningsskador ofta får avslag är, enligt Jan Ödmark, att det saknas forskning som visar sambandet mellan vissa arbetsuppgifter och belastningsskador. Det gäller framförallt för de kvinnodominerade yrkesgrupperna inom handel, vård och omsorg.

– Forskningen om belastningsskador gäller oftast män inom industrin. Försäkringskassan kan därför säga att uppkomsten av belastningsskador inte är bevisad inom våra yrken trots att det känns självklart att tunga jobb med upprepade rörelser kan ge skador.

Lars Sjöberg på försäkringskassan bekräftar att belastningsskadade oftare får avslag än de som drabbas av olycksfall i arbetet. Han säger att lagen ställer krav på att forskningen ger en samstämmig bild. Han kan dock inte se att den ökade andelen avslag har att göra med att fler anmäler belastningsskador.

– Någon sådan statistik har jag inte sett. Det man kallar belastningsskador har alltid varit den största gruppen av anspråkskraven och de bifalls mer sällan än olycksfall. Olyckor är lättare att bedöma helt enkelt.

FAKTA: Färre får rätt
Förra året skadades runt 113.000 människor på jobbet, enligt Arbetsmiljöverket. Försäkringskassan prövar bara de arbetsskador som leder till att arbetsförmågan blir varaktigt nedsatt, och där den skadade därför har rätt till ersättning. Arbetsgivarna är dock skyldiga att anmäla alla arbetsskador till försäkringskassan.

Andelen arbetsskador som bifallits av det totala antalet prövade.

2000 57%
2001 48%
2002 47%
2003 42%
2004 41%
2005 40%


Källa: Försäkringskassan

Läs också: Värken duger inte som arbetsskada