”Teknikföretagen vill sänka våra löner”
Kollektivavtalen skyddar våra löner och anställningsvillkor. Därför måste vi kämpa för att bibehålla dem, annars riskerar vi att smula sönder den svenska modellen som har gjort Sverige till ett av världens bästa länder att leva i. Grunden är kollektivavtalen som skapar en grundtrygghet på arbetsmarknaden. Människor känner sig trygga och vågar konsumera.
Teknikföretagen är metallindustrins arbetsgivarorganisation. Organisationen gick ut med ett förslag under Almedalsveckan om att öppna golven i kollektivavtalen för att arbetsgivarna ska kunna erbjuda sämre löner och anställningsvillkor än i riksavtalen. Detta skulle få oerhörda konsekvenser för löntagare i Sverige och föra oss tillbaka hundra år i tiden, då patronerna hade sina auktioner på stortorgen runt om i Sverige och bjöd ut de få arbeten de kunde erbjuda till lägsta pris. Resten av folket fick gå till fattigstugan.
Teknikföretagens förslag skulle även få stora konsekvenser för den offentligt finansierade välfärden, eftersom skatteintäkterna skulle minska avsevärt. Köpkraften och konsumtionen skulle minska rejält. Det skulle drabba stora delar av det privata näringslivet med minskad lönsamhet och uppsägningar som följd.
Marginalerna krymper
Teknikföretagen hävdar att de med detta förslag ska rädda jobb i Sverige och till och med skapa nya arbetstillfällen. Tyskland tas upp i argumentationen upp som ett lysande exempel. Enligt Teknikföretagen har 90.000 jobb tyska jobb räddats med en modell som liknar den som Teknikföretagen lanserar. Det är anmärkningsvärt att Teknikföretagen överhuvudtaget inte nämner Tysklands sysselsättningsgrad som ligger långt under Sveriges, eller vilka konsekvenser detta förslag har fått för övriga delar av tysk arbetsmarknad. Flertalet av de anställda inom industrin har fått mindre pengar till konsumtion. Det har drabbat övriga delar av tysk ekonomi.
Sysselsättningsgraden i Sverige ligger på knappt 80 procent. I Tyskland är sysselsättningsgraden 65 procent. Man kan inte rädda jobb med konstgjord andning som Teknikföretagen verkar vilja. Egentligen handlar det nog inte om att skapa fler arbetstillfällen utan om att öka aktieägarnas och direktörernas vinster ännu mer. Under de senaste 20 åren har direktörernas löner tredubblats.
På Teknikföretagen låter det precis som att om vi sänker lönerna och ökar arbetstiden så skapas nya jobb.
Det är ungefär som att vi skulle lägga fler potatisar på tallriken om potatisen blev billigare. Schaktfirman som står i valet och kvalet om att investera i en grävmaskin väljer hellre att anställa 30 personer med hacka och spade om priset på arbetskraft blir tillräcklgt lågt istället för att investera i en grävmaskin.
Lika för lika
Ibland blir det nästan komiskt när man ser hur snarlik Teknikföretagens argumentation är den argumentation som de gamla planekonomiska sovjetstaterna ägnade sig åt. Grunden för den svenska modellen är och förblir den solidariska lönepolitiken. Lika lön för lika arbete ska gälla i Sverige.
Företag som vill hänga med i den internationella konkurrensen måste använda en större del av sina vinster till investeringar för att bibehålla konkurrenskraften. Vinsten i börsnoterade företag i Sverige uppgick förra året till 170 miljarder. Det visar att det finns utrymme för återinvesteringar.
Hans Andersson
Medlem i Elektrikerförbundet
Stefan Davidsson
Medlem i Hotell- och restaurangfacket
Madelene Engman
Medlem i Skogs- och träfacket
Evangeleos Varsamis
Medlem i IF Metall
Joel Fornander
Medlem i Målareförbundet
Mariana Emanuelsson
Medlem i Handels
Daniel Runsten
Medlem i IF Metall
Unga fackliga företrädare i Jönköpings län
