72 procent av fackens styrelse­representanter är män. Därmed skulle facken inte uppfylla det lagförslag som nyligen lagts om jämn könsfördelning i styrelser.

I förra veckan lade utredaren Catarina af Sandeberg fram ett förslag om jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser. Lagen föreslås gälla från 2008 och senast 2010 ska varje styrelse ha minst 40 procent av vartdera könet. I annat fall kan bolaget krävas på en straffavgift på 150.000 kronor, enligt förslaget.

De fackliga representanterna i de bolag som LO-Tidningen har studerat ligger långt ifrån denna jämna nivå. Bara 28 procent av fackets styrelseledamöter är kvinnor. I 16 av bolagen är samtliga fackliga styrelseledamöter män.

– Det gäller nog allt fackligt arbete att det är svårt att få in kvinnor, säger Annika Ögren, avgående styrelseledamot i Electrolux styrelse där hon suttit för IF Metalls räkning.

– Man kanske tror att det är mer arbete än det är. Vi har jobbat för att få in kvinnor, men det är alltid svårt att ta steget och det är nog än svårare för kvinnor, säger hon.

Tanken är hälften-hälften
De flesta av de största svenska privata bolagen har fler män än kvinnor anställda. En jämförelse bland de bolag som angivit könsuppdelning hos de anställda visar dock att könsrepresentationen trots det inte speglar de anställdas kön. Könen på de anställda spelar heller ingen roll i den föreslagna lagen.

– Nej, meningen är att facken ska samverka för att få en jämn könsfördelning bland både ordinarie ledamöter och suppleanter bland sina representanter, säger Per Olsson, ämnessakkunnig på justitiedepartementet.

Men facken slipper straffavgift.

– Någon sanktion är inte knuten till facken. Då borde man nog ha en undantagsregel också, det vill säga en regel som tog hänsyn till att på vissa arbetsplatser råder en mycket stark mansdominans och på andra en kvinnlig. Så har man det i den norska lagstiftningen, säger Per Olsson.

– Men utredningen förutsätter ändå att de fackliga organisationerna tar frågan seriöst och verkar för en jämn könsfördelning. I Hennes & Mauritz styrelse har det länge suttit övervägande kvinnor bland de fackliga representanterna.

– Vi representerar butik och där är det till allra största delen kvinnor anställda. Då är det naturligt att det är kvinnor som blir valda, säger Vivian Enochsson, sedan 29 år en av Handelsanställdas förbunds ledamöter i H & M: s styrelse.

– Men hos motparten är det tvärtom. Där är alla utom två män och den andra kvinnan valdes in helt nyligen.

Är det en fördel eller ett problem att vara kvinna i en mansdominerad styrelse?

– Jag är ganska respektlös och ser det inte som något större problem.

– Problemet är i så fall att få kvinnor att engagera sig fackligt över huvud taget, många är vikarier och därmed lite försiktiga. De har en otrygg anställning, de kanske jobbar 20 timmar i veckan och vill ha mer och då säger man inte sin egen mening på en gång. Men det har lika mycket med deltidsproblematiken att göra, säger Vivian Enochsson.

LO:s jämställdhetsansvariga Berit Göthberg anser att få kvinnor är ett genomgående problem i fackligt arbete.

– Det krävs en aktiv strategi för en jämn fördelning eftersom det handlar om makt. Och det är bra att fastställa ett mål på minst 40 procent.

– Men man måste fundera över hela arbetet, hur valberedningen jobbar, hur man lägger fram förfrågan så det upplevs som lockande att ta ett uppdrag och man måste vara beredd att ändra strukturer så det passar både män och kvinnor i olika skeden av livet.

Att facken inte omfattas av skadeståndsklausulen är bra, anser hon.

– Bara att tala om skadestånd är egentligen ett misslyckande. Så pratar vi med företag för att få dem att skapa jämställdhetsplaner. Om det inte går att uppbringa personer på mans- eller kvinnodominerade arbetsplatser kanske det behövs undantag men det kan inte finnas så många ens i LO-kollektivet, säger Berit Göthberg.

Läs också: ”Jag är en i styrelsen, varken mer eller mindre”
Läs också: På Tele 2 står facket utanför
Läs också: Fackens ledamöter tjänar inte storkovan
Läs också: Lagen ledde till mer insyn än inflytande