Man blir inte rik på att företräda sina arbetskamrater i företagets styrelse. Medan ägarnas representanter tjänar hundratusentals kronor får de anställdas ofta ingenting. Undantaget är företaget där fackrepresentanterna får 280 .000 kronor om året.

Mellan 200.000 och 300.000 kronor om året är ett högst normalt arvode till styrelseledamöter i bolagen på Stockholmsbörsen. Ordförandens arvode är ofta högre. I exempelvis Volvo får ordföranden 1.350.000 kronor.

Ersättningen till de styrelseledamöter som utses av de anställda ligger på en helt annan nivå. LO-Tidningens kartläggning visar att varannan inte får någon ersättning över huvud taget. Detta trots att de har lika stort ansvar som ägarrepresentanterna. I den mån ekonomisk ersättning alls utgår är det ofta ett blygsamt inläsningarvode, som ska kompensera för att ledamöterna måste förbereda sig för styrelsemötena på fritiden. Inläsningsarvodena varierar, men de allra flesta hamnar i intervallet 400 till 2.500 kronor per styrelsemöte. Inga stora summor, således. Och det är bra, hävdar flera arbetstagarledamöter.

– Vi bestämde redan när företaget bildades 1987 att vi inte ska ha några arvoden, förklarar Ove Jansson, vice ordförande i verkstadsklubben på SSAB i Oxelösund och mångårig ledamot i koncernens styrelse.

– På så sätt slipper vi ju alla misstankar om att någon sitter i styrelsen för pengarnas skull. Det är skönt att slippa den debatten.
SSAB:s styrelse gör dock studieresor till olika stålverk med något eller några års mellanrum. Arbetstagarledamöterna i styrelsen följer med på resorna. Det är en förmån, medger de, även om syftet är att öka kunskapen om stålbranschen. I augusti 2005 besöktes stålverk i Belgien och Holland.

I egen ficka
Flera andra företag ordnar liknande resor för styrelsen, till exempel Hennes & Mauritz. Holmens styrelse var nyligen i Madrid och invigde en ny fabrik. ”Det var inte alls tråkigt”, säger Kenneth Johansson, Pappers man i Holmens styrelse. De arbetstagarledamöter som får arvode behåller i regel pengarna själva. I undantagsfall betalar företaget en summa till de anställdas organisationer i stället för personliga arvoden. Så får Saabs fackliga kontaktgrupp, där alla facken vid företaget är representerade, pengar för utbildningar och studieresor.

Ett företag skiljer sig markant från övriga i undersökningen: SAS. Här får de tre ordinarie arbetstagarledamöterna i styrelsen samma arvode som övriga styrelseledamöter, 280.000 kronor om året. Enligt dansk lag ska nämligen ledamöter i bolagsstyrelser behandlas lika.

– Och i Norge är det vanligt med lika arvode för alla i styrelsen. Man har ju samma ansvar, säger Olav Lie, norsk arbetstagarledamot i SAS styrelse.

– Jag känner mig inte mindre fri för att jag får samma ersättning som de övriga ledamöterna. Och medlemmarna har inte haft några synpunkter på arvodet.

FAKTA: Inflytande i 30 år
• Sedan 30 år har anställda i privata företag rätt att utse ledamöter i företagets styrelse. En sådan rätt infördes i och för sig redan 1973, men då på försök, och bara i företag med minst 100 anställda.
• 1976 permanentades rättigheten, och gränsen för antalet anställda sänktes till 25. I lagens portalparagraf sägs att syftet är att ”ge de anställda insyn i och inflytande på företagets verksamhet”.
• De anställda får utse två styrelseledamöter och suppleanter för dessa. Har företaget minst 1.000 anställda utses tre ledamöter plus suppleanter.
• Arbetstagarrepresentanterna sitter inte i styrelsen som partsrepresentanter, utan ska se till företagets bästa, precis som övriga ledamöter i styrelsen. Därför får de inte delta när styrelsen behandlar kollektivavtal, stridsåtgärder och andra frågor där facket har intressen som kan strida mot företagets.

Läs också: ”Jag är en i styrelsen, varken mer eller mindre”
Läs också: På Tele 2 står facket utanför
Läs också: Också facket har få kvinnor i styrelserna
Läs också: Lagen ledde till mer insyn än inflytande