Ekonomiprofessorn Mats Persson ändrar nu sin bild av att globaliseringen sänker svenska reallöner. Effekten kan i stället ”bara” bli att lönerna inte stiger lika snabbt.

Ekonomerna Mats Persson och Marian Radetzki satte i början av året fart på debatten om globaliseringen i en artikel i tidningen Ekonomisk Debatt. De förutspådde att reallönerna i Sverige kan komma att sänkas när globaliseringen når sin fulla effekt. Denna sänkning skulle i värsta fall kunna drabba alla löntagare, alltså inte bara de lågavlönade, i så fall den första genomgripande reallönesänkningen på hundra år i Sverige.

En rad ekonomer kastade sig in i debatten. Få förnekade att pressen kan öka på den svenska arbetsmarknaden, men de hävdade att den inte får så svåra följder.

Ekonomerna Bertil Holmlund och Arne Bigsten lyfte fram den snabbt ökande produktiviteten som en joker i leken.
Att produktiviteten ökar innebär att vi kan producera varor snabbare och billigare än tidigare. Det kompenserar till stor del den effekt som globaliseringen får på svenska löner.

Släpper inte helt
Detta argument har nu också Mats Persson tagit till sig även om han inte helt övergivit risken för en reallönesänkning.

– Den mest relevanta invändningen jag har hört är nog att produktivitetsökningen ändå är så stor att det inom citattecken ”bara” blir en lägre löneökningstakt i stället för en lönesänkning, sade han vid en debatt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle i veckan.

– Om hela effekten skulle slå igenom på en gång så skulle det absolut leda till ett reallönefall. Men nu sker det i långsammare takt och vi vet inte om lönerna faller eller bara stiger långsammare.

Att globaliseringen ändå innebär mycket stora påfrestningar är han fortfarande helt säker på.

– Jag tror att detta blir den i särklass viktigaste frågan. Andra problem som vi diskuterar i dag, utanförskap på arbetsmarknaden eller ohälsa och förtidspensioneringar, är bara krusningar på ytan jämfört med dessa stora globala skeenden, säger han.

Bakgrunden till Mats Perssons och Marian Radetzkis ursprungliga teser om svenska lönesänkningar är att Kinas och Indiens intåg på världsmarknaden leder till ett kraftigt utbud av billig arbetskraft.

Kostar i arbetslöshet
Detta utbud sätter stor press på det svenska priset på arbetskraft, alltså våra löner, och tvingar fram sänkningar på bred front. En alternativ utväg är att facken lyckas stå emot och hålla uppe reallönerna, men det resulterar i så fall i kraftigt ökad arbetslöshet i stället.

Vi står alltså inför valet att antingen sänka svenska reallöner eller öka den svenska arbetslösheten. I det läget är det en klen tröst att Persson och Radetzki också förutspår att kapitalavkastningen blir större, alltså att våra pensionsfonder eller aktiefonder stiger i värde.

LO ser i stort sett positivt på globaliseringen. Den ger möjlighet för Sveriges näringsliv att specialisera sig och skapa mer välbetalda arbeten. Men en snabb produktivitetsökning kan också ge problem och LO har krävt fler åtgärder för att trygga tillvaron hos dem som inte orkar hänga med i ett uppskruvat tempo eller av andra skäl inte kan följa med i arbetslivet.

Läs också: EMU-tillväxten större hot än Kina