Minst 140. 000 svenskar har jobb som är helt eller delvis betalda med bidrag från stat eller kommun. Jobb som inte kostar arbets-givarna lika mycket som vanliga anställningar.

Den mest effektiva subventionen är anställningsstöd, som liknar vanliga jobb och oftare än andra åtgärder leder till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Anställningsstöden tränger samtidigt undan riktiga jobb. Mer än hälften skulle ha tillkommit ändå.

– Det gör inget om vi samtidigt når målet att få in en person på arbetsmarknaden som annars inte hade fått jobb, säger Anders Fors-lund, docent i nationalekonomi och forskare vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

Sex av tio jobb med anställningsstöd går till män. Fler män än kvinnor är helt arbetslösa och fler män är långtidsarbetslösa. Men det förklarar inte hela skillnaden mellan könen. Inte heller forskningen har några svar. Många som har subventionerade jobb är klassade som arbetshandikappade. De arbetar på Samhall eller har lönebidrag och liknande insatser för funktionshindrade.
Andra står, som det heter, långt från arbetsmarknaden. De har svårt att få jobb, har varit arbetslösa länge och kan få erbjudande om anställningsstöd, plusjobb eller liknande.

Beror på synsätt
Åsikterna om subventionerade jobb går isär. Det är nödvändigt med subventionerade jobb så länge vi har hög arbetslöshet, säger några LO-Tidningen talat med. Mikael Holmqvist, organisationssociolog vid Stockholms universitet, är kritisk. Han anser att arbetslösheten görs till en medicinsk fråga.

Han har räknat ut att antalet personer med arbetshandikapp har ökat med 350 procent på sex år. Under samma tid har arbetsförmedlingen nästan dubblat antalet koder för att klassificera olika arbetshandikapp.

– Ökningstakten saknar verklighetsförankring. Det är ett sätt att administrera bort arbetslöshet, säger Mikael Holmqvist, som bland annat studerat Samhall.

Han anser att arbetsförmedlingen ofta letar efter fel och brister hos de arbetslösa för att få tillgång till fler åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken. Förmedlingen borde i stället leta efter kompetens.

– Det är för den enskildes bästa. Men det gör arbetslösheten till en sjukdom hos individen, när det i själva verket är ett allmänt problem. Den som fått koden arbetshandikappad blir inte av med den och får sällan ett vanligt jobb.

Anders Forslund är inte lika kritisk. Han anser att ”man bör ställa upp för människor med särskilda svårigheter”. Å andra sidan pekar han på att ett arbetshandikapp inte alltid är ett hinder för arbete.

– Att vara blind är ett hinder för vissa jobb, inte för andra.

LO ser inga fel med att subventionera jobb. Det behövs för att alla ska få ett arbete, enligt LO, som tror att också de långtidssjuka måste ”subventioneras in på arbetsmarknaden”.

LO-ekonomen Lena Westerlund lyfter fram att det måste finnas någon arbetsplats där man kan vara funktionshindrad. LO vill helst öka antalet lönebidrag, som Lena Westerlund ser som en rehabilitering tillbaka till ett vanligt jobb.

Målet i arbetsmarknadspolitiken är just det, att alla subventionerade jobb ska leda till riktiga jobb. Enligt Anders Forslund är det delvis ett teoretiskt mål. I praktiken är till exempel lönebidrag inte alls tänkt att leda till vanlig anställning. Få lämnar lönebidraget för ett reguljärt jobb, säger han.

Tufft utgångsläge
Att anställa på vanligt sätt och anpassa arbetet, i stället för att subventionera, är främmande för Anders Forslund. Lena Westerlund säger att hon inte tänkt i termer av anpassning. De subventionerade jobben ska bli riktiga efter en tid, argumenterar hon. Jan Edling, tidigare utredare på LO, är kritisk till arbetsmarknadspolitiken, även om han ser att mycket är nödvändigt i dagsläget. Inte heller han tror på möjligheten att omvandla subventionerade jobb till riktiga anställningar.

– Det blir för dyrt. Då måste man komma överens med facket vilka villkor som ska gälla och det blir avtalsenliga löner. De arbetslösa kostar betydligt mindre.

De subventionerade jobben  finns på hela arbetsmarknaden. Flest finns i privata företag, men även i stat och kommun samt på så kallade sociala företag arbetar arbetslösa med offentligt stöd. De sociala företagen är ofta kooperativ utan vinstkrav där de anställdas inkomst är sjukersättning.

Kommunerna finansierar cirka 13.000 jobb. Det kom Växjö universitet fram till för några år sedan och inget tyder på att det förändrats, enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Till de subventionerade jobben kan man också räkna hundratalet statliga inkomstgarantier för konstnärer och författare.

Läs också: Tillbaka på jobbet med statligt stöd
Läs också: Praktikanten får lägsta föräldrapenningen
Läs också: Upp till kamp mot arbetsförnedringen