Majoriteten av de EU-länder som yttrat sig om Vaxholmsmålet värnar om de svenska stridsåtgärderna. Kommissionen kritiserar dock att svenska kollektivavtal, som utländska företag skriver under, är mer än en löneuppgörelse.

EU:s domstol ska ta ställning till om Byggnads blockad av det lettiska företaget Laval un Partneri var olovlig. Frågan är om blockaden var ett brott mot den fria rörligheten som den är reglerad i EU:s fördrag.

Att arbetstagare som arbetar i Sverige tillfälligt får lön enligt svenska kollektivavtal är inte fel enligt utstationeringsdirektivet, konstaterar kommissionen.

Mer än löner
Men det är ett oproportionerligt stort hinder mot den fria rörligheten att andra villkor än löner också regleras i de kollektivavtal som de utländska företagen tvingas skriva under.

Enligt nyhetsbrevet EU & arbetsrätt från Arbetslivsinstitutet, som tagit del av det hemligstämplade yttrandet, undviker kommissionen att uttala sig om svenska stridsåtgärder.

14 EU-länder har skickat inlagor till EU:s domstol i Luxemburg samt två EES-länder. Deras yttranden har till skillnad från kommissionen fokus på stridsåtgärderna.

Flest för Sverige
Majoriteten av länderna anser att EU:s fördrag tillåter att facken tar till stridsåtgärder för att de utländska företagen ska skriva på kollektivavtal.

Men flera nya medlemsländer anser att lex Britannia i den svenska medbestämmandelagen inte är förenlig med EU:s fria rörlighet.

Alla yttranden i Vaxholmsmålet är belagda med sekretess i domstolen. Men parter och regeringar får lämna ut sina egna inlagor, vilket också flera regeringar gjort.

Danmark tar helt parti för den svenska uppfattningen att EU inte har kompetens att reglera rätten att vidta stridsåtgärder. Andra länder resonerar runt att stridsåtgärder kan användas utan hinder om de är proportionella.