Uppsagda sjuka blir friska

Glad prick. Carl-Gustaf Leinar, vd för TRR Trygghetsrådet. Foto: Pia Hanzi.

Uppsägning kan göra långtidssjukskrivna friska och öppna vägen till nya jobb. Åtminstone för en del av dem som är utbrända och har utmattningsdepression.

Förra året kunde Trygghetsrådet se ett trendbrott. Företagen började säga upp långtidssjukskrivna i samband med arbetsbrist.

– Uppsägningen skakar om och den uppsagda måste göra något åt sin situation. När uppsägningen beror på arbetsbrist kan även en sjukskriven lyfta fram sina förmågor hos en ny arbetsgivare. Det roliga är att många tar sig ur sjukskrivningen och får jobb, säger Carl-Gustaf Leinar, vd för TRR Trygghetsrådet sedan förra våren.

Trygghetsrådet tar hand om uppsagda tjänstemän och försöker ordna nya jobb åt dem. Verksamheten bygger på en överenskommelse mellan Svenskt Näringsliv och PTK. Carl-Gustaf Leinar kan inte se någon enskild förklaring till att företagen börjat säga upp sjuka. Kanske beror det på att de sjuka, som förskonats från tidigare upp-sägningar, nu börjar bli så stor andel av de anställda. Svenskt Näringsliv säger att det beror på arbetsgivarnas medfinanisering av sjukpenningen. Det är möjligen argumentet för en del småföretag, men inte något generellt skäl, enligt Trygghetsrådets vd.

Upp mot hälften av de långtids-sjukskrivna som sägs upp tillfrisknar och får nytt arbete, berättar Carl-Gustaf Leinar. Det har fått honom att fundera på om lång-tidssjukskrivna kanske behöver något som skakar om dem. Han förespråkar inte att de sjuka ska sägas upp, utan tänker sig större möjligheter att prova på helt andra jobb med bibehållen anställning.

Alla inte lika
De positiva resultaten gäller inte alla sjukdomar. För människor med svåra kroppliga sjukdomar som cancer har en uppsägning naturligtvis inga positiva effekter. I en särskild strykklass finns också de deltidssjukskrivna, som har extra svårt att komma vidare efter en uppsägning.

– Vilken arbetsgivare vill anställa någon med ryggbesvär, som bara orkar arbeta halva dagen? undrar Carl-Gustaf Leinar.
Genom att Trygghetsrådet även arbetar med uppsagda LO-medlemmar som omfattas av omställningsförsäkringen kan Carl-Gustaf Leinar säga att det går bra för många uppsagda långtidssjukskrivna i LO också.

Tidigare var Carl-Gustaf Leinar personaldirektör på Ericsson. Där sa han upp 10.400 personer och utsågs av en tidning till svensk mästare i uppsägning.

– Det är alltid kränkande att bli uppsagd. Det var svårt att möta människor i kris. Men för Ericsson var det en nära döden-upplevelse. Jag insåg att något drastiskt måste göras när jag förstod att det handlade om att ge företaget en chans att överleva.

Tuffast förr facket
Först efter en tid insåg man på Ericsson att de som fick behålla sina jobb behövde särskild uppmärksamhet. Framför allt kom det att handla om ordentlig information. I arbetet på Trygghetsrådet har Carl-Gustaf Leinar nytta av erfarenheten från Ericsson. En av hans insikter är att det är de fackliga företrädarna som har den svåraste situationen när ett företag säger upp.

– Cheferna har betalt för att arbeta med sådant, men ingen facklig företrädare har valts för att förhandla fram avtalade turordningslistor. De får ofta skäll och kritik av sina medlemmar. Många av de fackliga företrädarna behöver hjälp för att klara av stressen och empatin i en uppsägningssituation.

Carl-Gustaf Leinar tycker att det är viktigt att ett företag som gör sig av med personal klart och tydligt förklarar vad som gäller. För Trygghetsrådet är det viktigaste att snabbt börja arbeta med de uppsagda, förbereda dem för andra jobb och se till att de söker nya arbeten.

– Arbetsförmedlingen borde vara ute tidigare med stöttning av de arbetslösa. Att vänta 100 dagar, som reglerna påbjuder, är aldrig bra.

Jämfört med arbetsförmedlingen tycker Carl-Gustaf Leinar att Trygghetsrådet har ett lättare jobb. Rådets enda uppgift är att ordna arbete medan arbetsförmedlingen även ska se till att de arbetslösa uppfyller kraven för att få a-kassa. Carl-Gustaf Leinar kan också se två andra trender: Dels har det blivit lättare för dem som är äldre än 50 att få ett nytt jobb, dels sker uppsägningar hela tiden numera – inte bara i lågkonjunkturer som tidigare.

Seniorernas roll stärks
Förra året var andelen äldre arbetslösa som fick jobb för första gången större än andelen som blev arbetslösa och kom till Trygghetsrådet.

– Många av dem har fått likvärdiga eller bättre betalda arbeten. Jag tror att många företag kommit på att de även behöver äldre personal.

Han kan se många fördelar med anställda dem som är över 50 år. Som regel har de låg sjukfrånvaro, en stabil familjesituation och samtidigt är de trotjänare som levererar. Förra året gick börsen upp 30 procent, och samtidigt sades fler privatanställda tjänstemän än någonsin upp.

– I dag håller företagen på med omstrukturering av personalstyrkan hela tiden. För den enskilde borde frågan inte vara om hon eller han blir uppsagd utan när uppsägningen kommer.

Carl-Gustaf Leinar anser att alla anställda ska se till att ha en efterfrågad kompetens och inte ”gifta sig” med företaget – den kärleken är aldrig besvarad.

– För oss gäller det att utveckla en mänsklig svensk modell för förändring som ser till att folk snabbt kommer in i nya jobb. Lidandet blir mindre och vi spar pengar, säger Carl-Gustaf Leinar.

FAKTA: Carl-Gustaf Leinar.
Ålder: 55 år.
Familj: Fru och två vuxna barn.
Bor: I parhus i Kista.
Inkomst: Tillräckligt.
Utbildning:
Socionomexamen 1976.
Karriär: Arbetat med personalfrågor på Philips, Scania och Nobel industrier, personaldirektör på Celsius 1988–1996, personaldirektör på Ericsson 1996–2005. Sedan förra våren vd för Trygghetsrådet.
Fritiden: Jag gillar att vara aktiv. På vintern åker jag skidor och långfärdsskridskor. På sommaren seglar jag i en Linjett 32.
Senaste bok: Läser en biografi om Josef Stalin. Innan dess en biografi om Bill Clinton. Den bok som gripit mig mest handlade om Nelson Mandelas liv