Elever och studenter kan få mer att säga till om på skolor och universitet. Nu föreslås att elevskyddsombuden både ska få rösträtt och kunna lämna förslag i arbetsmiljöarbetet. Än så länge har de bara rätt att sitta med på mötena.

En statlig utredning om arbetsmiljölagen vill förändra arbetsmiljöarbetet på landets utbildningar. Arbetsmarknadsminister Hans Karlsson tog emot förslagen på torsdagen.
– Vi ser att det finns ett behov av att stärka rättigheterna, särskilt för studerande på vuxenutbildningar, högskolor och universitet, säger hovrättsrådet Lars Dirke, som leder utredningen.

Beslut om arbetsmiljöarbetet tas i utbildningars skyddskommittéer. Men olika regler gäller för olika representanter. Alla ledamöter har vetorätt, utom elevrepresentanterna som inte heller får rösta eller lämna förslag. Utredningen föreslår att elev- eller studerandeskyddsombud som fyllt 18 ska ha samma rättigheter som de andra ledamöterna i skyddskommittén. De ska också kunna vända sig till Arbetsmiljöverket. De yngre ska få röst- och förslagsrätt, men ingen vetorätt.

För elever upp till sjätte klass finns inga elevskyddsombud. Utredningen föreslår inte heller att några sådana införs. Däremot vill den att rektorn eller huvudmannen ska se till att eleverna får vara med i arbetsmiljöarbetet i takt med sin utveckling. Barn i förskolan och på fritids behöver omfattas av arbetsmiljölagen.
– Det finns mängder med aktörer som har tillsyn över verksamheten i dag. Visst finns det problem, men arbetsmiljölagen är inte rätt sätt att komma till rätta med dem, säger Lars Dirke.

FAKTA: Lagen ska gälla fler
Utredningen vill att arbetsmiljölagen ska gälla också för dem som arbetar i sin arbetsgivares hushåll, exempelvis personliga assistenter. Den har också tittat på vad som kan hända om parterna skulle ges rätt att kollektivavtala bort Arbetsmiljöverkets tillsyn: Miniminivån för arbetsmiljön kan försvinna, tvister om hur kollektivavtalen ska tolkas kan uppstå och åklagarmyndigheten kan få problem med att bedöma när brott begåtts.