Oenigheten är stor bland både fack och arbetsgivare sedan nio fackliga ekonomer släppte sin rapport Norm för lönebildningen. Slutförslaget är det nog bäst att glömma, anser Göran Nilsson på IF Metall om idén om ett nytt normskapande råd.
 
Som LO-Tidningen skrev i förra veckan föreslår en grupp fackliga ekonomer att löneutrymmet inför varje avtalsrörelse bör fastställas av en ny grupp bland arbetsmarknadens parter. Det skulle ge alla fack möjlighet att göra sig hörda och eventuellt underlätta för låglönegrupper och kvinnor att ta en större del av löneutrymmet.
Men oenigheten är stor. IF Metall säger ja till en norm men vill ha kvar dagens ordning där löneutrymmet fastställs genom industrins avtal. Att industrin är utsatt för internationell konkurrens gör den lönenormerande, enligt detta synsätt. Industrins avtal blir sedan riktmärke för övriga avtal.

IF Metalls två representanter i ekonomgruppen reserverade sig därför mot förslaget.
– Någon gruppering på arbetsmarknaden måste ju förhandla först, säger Göran Nilsson, en av reservanterna. Ska offentlig sektor göra det? Nej, löneutrymmet i offentlig sektor bestäms av skatten. Ska handeln förhandla först? Nej, eftersom den inte är konkurrensutsatt.

Men skulle det inte fungera lika bra om en bredare grupp först fastställer lönenormen?
– Normen för mig är en löneut-veckling i takt med Europa, det behöver man inte sätta sig ned för att ta fram. Så får man naturligtvis stämma av mot ekonomins utveckling.
Håkan Pettersson,  andre vice ordförande på fackförbundet Kommunal, har en helt annan åsikt:
– Vi måste fortsätta höja lönen för våra låglönegrupper jämfört med andra grupper, och det innebär att industrins avtal inte kan vara en slavisk norm. Normen ska i stället vara vad ekonomin tål.

Handels ordförande Lars-Anders Häggström välkomnar ekonom-gruppens förslag:
– Det är ett alldeles utmärkt förslag. Det är hög tid att diskutera hur lönebildningen ska fungera, säger han.
Enligt honom är inte bara industrin utsatt för internationell konkurrens.
– Det har skett så ofantligt mycket. Tills för några månader sedan var det största företaget på börsen faktiskt HM, ett detaljhandelsföretag och inget industriföretag.

Hur realistiskt är då förslaget?
– Det kanske inte blir verklighet till nästa avtalsrörelse men att det införs på sikt är jag tämligen övertygad om, säger Lars-Anders Häggström som är mest positiv.
Kommunals Håkan Pettersson är mer tveksam:
– Det är svårt att säga, men det underlättar ju inte att det finns en reservation.
Medan IF Metalls Göran Nilsson inte räknar med genomslag för förslaget:
– Vi är överens om att det behövs en norm i takt med Europa och att man inför varje avtalsrörelse får stämma av detta mått. Det andra tror jag det är bäst att glömma.
En motsvarande motsättning finns även på arbetsgivarsidan.
– Industrin måste sätta takten för att värna om den internationella konkurrenskraften. Sju av nio ekonomer som ingår i den fackliga ekonomgrupp som har utrett detta i två år kommer nu tydligen till en annan slutsats, säger Anders Rune, chefekonom på industrins arbetsgivarorganisation Teknikföretagen.

Han anser att förslaget till ny lönenorm skulle försämra Sveriges konkurrenskraft och därmed försämra hela den svenska ekonomin. Men Dag Klackenberg, vd vid arbetsgivarorganisationen Svensk Handel, ser i stället fördelar med ett nytt system:
– Vi behöver en norm, men det viktiga är att den anpassas till olika branscher. Vi vill gärna modernisera avtalet med Handels, och eftersom handelsföretagen blir mer komplexa så behöver vi också betala mer för viss arbetskraft, och det är de stora företagen i handeln beredda att göra.

Menar ni att systemet med industrins normgivande avtal är ett hot mot handelns konkurrenskraft?
– Inte ännu, men om vi fortsätter att bara ha procentuella uppräkningar av lönerna så blir klyftan bara större och större. Och man kan inte sticka under stol med att det också har en könsrelaterad förklaring. De många händernas arbetsmarknad, handel, vård, omsorg, hotell och restaurang, är ju mycket kvinnornas arbetsmarknad, säger Dag Klackenberg.

Läs också: Manliga jobb står mot kvinnliga
Läs också: Veckans LO-Opinion där vi ställt frågan "Ska industrin vara löneledande?"