Skyddsombuden på häktet i Karlstad har Arbetsmiljöverkets stöd i kampen mot ensamarbete. Verket skriver till regeringen, som ska avgöra frågan inom kort, att häktet måste bedöma riskerna och anpassa personalstyrkan efter det.

Urban Larsson är huvudskyddsombud på häktet och glad över Arbetsmiljöverkets yttrande. Han oroar sig samtidigt för att regeringen ska ställa sig på kriminalvårdens sida och se till ekonomin.
– Det kan bli ett politiskt beslut. Att anställa fler kostar ju staten pengar, säger Urban Larsson.

Häktesledningen förnekar att det är ekonomin som gjort att den sagt nej till ökad bemanning. Det skulle kosta mellan två och tre miljoner att anställa fler och det svider, men avgörande är att det inte är farligt på häktet, enligt häktes­chefen Albert Langenbach.
– Ingen har blivit skadad. Vi har verbala hot en eller två gånger per månad. Det är allt. När jag arbetade med mönstring inom försvaret hade vi flera hot varje dag, säger han.

Invändningen att det inte har hänt något håller inte, enligt arbetsmiljöinspektionen. I en riskbedömning måste man ta hänsyn till att det plötsligt kan uppstå en farlig situation och se till att det finns beredskap att klara den, säger Anders Bastås, som arbetar med tillsyn av kriminalvården på distriktet i Örebro.

Annorlunda häkte
Bakgrunden till att ensamarbetets vara eller inte vara hamnat hos regeringen är att skyddsombuden vände sig till arbetsmiljöinspektionen för att få hjälp. Parterna kunde inte komma överens om åtgärder på egen hand.
Häktet i Karlstad skiljer sig från andra häkten genom sina lokaler. Små avdelningar med plats för tio intagna och en anställd per avdelning innebär mycket ensamarbete. Den normala bemanningen på häkten är två anställda på avdelningar med 20 intagna.

Lokalerna i Karlstad har en dörr mellan två kolleger. Om något händer måste den som behöver hjälp trycka på larm eller ropa högt. Personalen inte har ögonkontakt med varandra. Eller med personal i vaktrummet. Det ökar risken enligt skyddsombuden och arbetsmiljöinspektionen.
– Ensamarbetet har gjort folk sjuka, säger Urban Larsson. Vi har haft en mycket hög sjukfrånvaro, 14 procent, och vi anser att den är arbetsrelaterad. Något måste göras.