Högskolan för ovana studenter

Fler studenter från arbetarhem och fler med utländsk bakgrund. Målsättningen för Södertörns höskola blev verklighet. Foto: Pia Hanzi

UTBILDNING. Södertörns högskola ska speciellt rekrytera studenter från studieovana hem och med utländsk bakgrund.
– Förut levde jag upp till det där med att de som bor i Rinkeby inte har någon framtid, så det har varit tufft att börja studera, säger Micheline Mikalides.

Söder om södra Stockholm är lönerna lägre, arbetslösheten högre och sjukskrivningarna fler. Traditionen att studera vidare är inte lika stark som i Stockholms norra delar. Men sedan Södertörns högskola för tio år sedan kom till trakten har saker förändrats. Knappt hälften av studenterna på Södertörn kommer från just de södra förorterna.

Ett exempel är arbetarkommunen Haninge. Numera väljer nästan hälften av gymnasieeleverna där att studera vidare. För några år sedan var det bara en fjärdedel. Att rekrytera studenter med utländsk bakgrund är en sak, där har Södertörn lyckats bra. Målsättningen, att studentunderlaget ska spegla närområdet, är mer än nådd när det kommer till utländsk bakgrund. Däremot är det svårare att få personer med arbetarbakgrund att söka.

Många vägar till samma mål
– De sociala mönstren är svåra att bryta. Men vi ska satsa extra på detta nu. För att få studenter från studieovana hem gäller det verkligen att den akademiska kvaliteten är på topp och att utbildningen känns relevant, säger Ingela Josefson, rektor.
Samarbeten med gymnasieskolor, till exempel kurser, student­ambassadörer och att Södertörns studenter syns och hörs i sina egna bostadsområden är några vägar till nya studenter.

Micheline Mikalides går sjätte terminen på lärarprogrammet med interkulturell profil. Hon kom i kontakt med Södertörn via storebror som övertalade henne att studera vidare. Ingen av föräldrarna är högskoleutbildade. Motivationen att börja kom med den mångkulturella inriktningen.
– Skolan riktar sig till alla, det handlar om att förstå hur andra tänker, deras bakgrund och varför de beter sig som de gör, säger hon.

Mångvetenskaplighet, mångkulturalitet och medborgerlig bildning är ledord för Södertörn. Studenterna ska skolas i självständigt kritiskt tänkande, få en bred syn och kunna ta aktiv del i samhället. I dag finns en språkverkstad som hjälp, men det skulle behövas pengar till mer handledning tycker rektor Ingela Josefson.

Pierre Strindby är kårordförande och studerar till ekonom med logistikinriktning. Han tycker att skolan lever upp till sitt rykte om ett
annorlunda studieklimat och för honom har det betytt mycket.
– Jag har studerat på andra universitet innan och för mig som inte har någon akademiker i familjen är det stor skillnad att vara här. Den vanliga universitetsvärlden kan vara rätt kylig i sitt bemötande. Här finns en närmre kontakt och det känns okej att fråga och be om hjälp, säger han.

Öka pressen
Med starkare statsfinanser hade Södertörns högskola troligtvis varit ett universitet. Ansökan har legat på regeringens bord i flera år
och kommentaren från utbildningsdepartementet till skolans styrelse är att regeringen inte behandlar den eftersom det ändå inte finns pengar till fler universitet i Sverige inom en överskådlig framtid. Så lagom till att Södertörn firar tio år den 19 maj i år tillsätter högskolan själv en extern grupp med experter som ska utreda om den håller universitetsstandard. Förhoppningen är att på så sätt öka pressen på regeringen. För så länge universitetsstatusen saknas måste doktoranderna åka till universiteten för att examineras.
– Eftersom vi har vår speciella profil och vill fortsätta driva den framöver är det viktigt att vi har rätt till vår egen forskarutbildning och att examinera. Vi vill inte förlora våra doktorander till andra lärosäten, säger Ingela Josefson.

Som ett led i att säkra den akademiska kvaliteten har Södertörn, med studentkårens stöd, beslutat att stänga den filial som ännu finns i Haninge. Motiven är kostnaden och att det är bättre att koncentrera kunskapen till en plats. För Haninge innebär det att en viktig högskola i närområdet går förlorad. Det är inte speciellt långt till Södertörns huvudbyggnad i Flemingsberg. Men det är inte någon naturlig resväg för Haningeborna, de åker hellre inåt Stockholms centrum. Men till Stockholms universitet är det inte många ungdomar från Haninge som söker sig, berättar Robert Noord (s), barn- och utbildningsnämndens ordförande.
– Just att högskolan varit synlig i närområdet har betytt oerhört mycket. Det blir tydligt att det är ett alternativ att studera vidare, säger han.

FAKTA: Södertörns högskola lyckas locka andra grupper
ödertörns högskola bildades 1996 och har runt 12 000 studenter. På kåren jobbar en person bland annat med att hjälpa studenterna hitta bostäder.

Förutom program och fristående kurser finns förberedande kurser som går att inleda studierna med och sedan räkna in i sin examen. Hit hör: introduktion till högskolestudier, akademiskt startår, naturvetenskapligt basår, engelska för universitetsstudier samt kursen Demos: Det moderna samhället.
 
Andel studerande med arbetar- eller invandrarbakgrund är betydligt högre på Södertörns högskola än snittet för hela landet.

Läs också: "Det var stor skillnad när jag kom hit"