Bild:

JOBB OCH ALKOHOL. Regeringen ser arbetsplatserna som en arena för att motverka ökat drickande. Samtidigt visar forskare att alkoholen har kommit tillbaka till arbetslivet.

Ska vi gå ut och ta en öl efter jobbet? Den frågan ställs allt oftare på arbetsplatser runtom i Sverige. En färsk opinionsundersökning visar att hälften har druckit alkohol med kollegorna efter jobbet någon gång under det senaste året.
Dan Porsfelt, etnograf vid Växjö Universitet, har forskat kring de nya dryckesmönstren i arbetslivet. Han hävdar att det skett en påtaglig förändring under de senaste tio till femton åren.

– På 70- och 80-talen hade myndigheter och organisationer lyckats med att torrlägga arbetslivet. Men sedan dess har det hänt någonting. Förändringen i den allmänna dryckeskulturen, avregleringen och sänkta priser har gjort att alkoholen sipprat in igen, säger han.
Fenomen som after work, fredagsöl och glöggfester ser han som tydliga tecken på ett nytt förhållningssätt till alkohol på arbetsplatserna.
– En som hjälper till att plocka fram lådvinet på fredag eftermiddag ses inte längre som en avvikare. För tjugo år sedan hade det för många varit helt otänkbart att antyda att alkohol skulle konsumeras i anslutning till jobbet.

Märks mest i stan
Enligt Dan Porsfelt är de samhälleliga förändringarna bara en del i förklaringen. Nya sätt att leda företag som betonar vikten av att skapa en gemensam företagskultur är en annan faktor. När ledningen vill bygga upp en vi-känsla och få de anställda att identifiera sig med företaget blir sociala tillställningar med alkohol en naturlig del. Något som understryks av att det är bland tjänstemän i storstadsområdena som den nya kulturen märks tydligast. Men Dan Porsfelt anser att den även sprider sig och börjar få fäste inom industrin på mindre orter. Några starka motkrafter till utvecklingen ser han inte framför sig.
– Det finns organisationer som arbetar aktivt. Nykterhetsrörelsen bjuder någon sorts motstånd, men den är försvagad. På det individuella planet finns det de som är försiktiga. Men den allmänna trenden är att motståndet är svagt.

Skattesänkningar, fler utskänkningstillstånd och höjda införselkvoter är exempel på hur det politiska Sverige backat i alkoholpolitiken. När de tidigare verktygen övergivits har sökandet påbörjats för att finna andra sätt att hålla nere konsumtionen. I senare års alkoholpolitiska utredningar och propositioner har arbetslivet pekats ut som ett viktigt område för det förebyggande arbetet. Den vuxna befolkningen ska nås med alkoholinformation på arbetsplatserna.
– När tillgängligheten ökar är inställningen till alkohol hemskt viktig. Vi måste gå på förhållningssättet till alkohol, säger folkhälsoministern Morgan Johansson.

Flesta får godkänt
Det låter som en rimlig tanke att nå ut via jobbet, men vad finns det egentligen för intresse ute på arbetsplatserna för att ägna sig åt förebyggande arbete? Det har forskare vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, Sorad, undersökt.
Undersökningen visade att de allra flesta arbetsgivarna uppfyller Arbetsmiljöverkets krav på en alkohol- och drogpolicy.
– Policydokumenten beskriver ofta hur konkreta problem med alkoholmissbruk ska hanteras på arbetsplatsen. Men det förebyggande arbetet lyfts sällan fram. Att det finns en policy verkar mer vara ett resultat av arbetsmiljölagen än av alkoholpolitik, säger Bo Sandberg, forskare på Sorad.

Resultaten är nedslående för dem som hoppats att arbetsplatserna ska vara effektiva i att motarbeta ett allmänt ökat drickande. Intresset för allmän alkoholinformation är litet ute på arbetsplatserna. Bland ledning, anställda och fack är uppfattningen att arbetsgivarens ansvar är att ta hand om och stödja personer som får problem med spriten.
– Självklart måste vi se till att folk inte är fulla på jobbet. Då har vi ett ansvar att rehabilitera. Men sedan så kan ju inte en arbetsgivare gå allt för långt in i personers privatliv, var ett typiskt svar.
Den underförstådda tanken är att alkohol bara är ett problem om någon har alkoholproblem. Forskare beskriver resonemanget i linje med den allmänna utvecklingen i västvärlden. Alkoholen har blivit en individfråga.

Läs också: om arbetsplatsen med nolltollerans