Bild:

VAPENHANDELN. Det strikt neutrala Sverige tvingades bli självförsörjande med vapen. Men dagens alliansfrihet tillåter djupa samarbeten med andra länders försvarsindustri och med Nato. Svensk försvarsindustri är i dag helt beroende av internationell samverkan.

– Ingen i Sverige som vet vad Neuron handlar om inbillar sig att detta skulle kunna bli ett egenfinansierat flygprojekt av samma slag som Jas 39 Gripen, säger Jan Nygren, Saabs vice vd, tidigare tung socialdemokratisk politiker.
Försvarsindustrin hade inte varit så stor om Sverige inte hade varit alliansfritt i fred för att uppnå neutralitet i krig. Saab, Hägglunds, Bofors och Kockums är alla resultat av ett politiskt ställningstagande.
Den svenska allianspolitiken tilllåter numera samarbete med europeiska kolleger och med Natohögkvarteret i Bryssel. Sverige är en aktad part i Natostrukturen, enligt Jan Nygren.

Är det dags för Sverige att ta steget in i Nato?
– Så länge den svenska alliansfriheten inte är något hinder för samverkan – varför då krångla till det med en Natoanslutning? Den dagen försvarsmakt och regering upplever ett hinder för Sveriges deltagande i de internationella processerna då kanske det är dags.

Så alliansfriheten i dag är framför allt en slags symbolhandling?
– Säkerhetspolitik har mycket av symbolhandlingar i sig. Politik är inte alltid rationellt utan handlar mycket om känslor och om att ge en bild av Sverige, säger Jan Nygren.

Ett tydligt exempel på att Sverige deltar med andra i utvecklingen av försvarsmateriel är just Neuronprojektet. LO-Tidningen träffar Jan Nygren på Saabs huvudkontor i Stockholm två dagar efter att regeringen sagt ja till Sveriges och därmed Saabs medverkan.
Beslutet blev att Saab betalar största delen av Neuronprojektet, cirka 600 miljoner kronor, och staten 80 miljoner. De 600 miljonerna får Saab tillbaka bakvägen över teknikutveckling av Gripen.
I somras uppstod en debatt om Neuron när miljöpartiet och vänstern sa nej. Ett argument var att Sverige inte skulle samarbeta med en kärnvapennation som Frankrike.

– Britterna har kärnvapen, amerikanerna har det. Om det är kriteriet för att inte få samarbeta blir det besvärligt. Argumentet är korkat. Kärnvapen går att hänga på en DC 9:a. Däremot kan de bli för tunga att sätta in i Neuron, om man nu skulle vilja det.
Neuron är det mest avancerade projekt som Saab deltar i för tillfället. Företaget erbjuds att vara med i ett projekt som kostar nästan fyra miljarder kronor. För knappt 25 procent av kostnaden får Försvarets materielverk (FMV) del av kunskapen i hela projektet, betonar Jan Nygren.
– Neuron kanske flyger 500 timmar, sedan är det bra. Inget land har anmält intresse för någon serieproduktion och inte Sverige heller.

Peter Eriksson, miljöpartiets språkrör, är nöjd eftersom Saab får stå för större delen av satsningen i Neuron. Pengarna får Saab tillbaka genom att utveckla Gripen. Men de är inte kopplade till Neuron på samma sätt som i det förra förslaget som mp sa nej till, anser han.

Tycker Saab att beslutet som regeringen tog om Neuron var bra?
– Mycket bra, säger Jan Nygren. Det enda som hände efter miljöpartiets och vänsterns inhopp var att relationen mellan Saab och FMV förändrades något. Men FMV är fortfarande huvudansvarigt.

Var du någon gång orolig för att det skulle gå åt skogen?
– Nej, inte direkt.
Jan Nygren, som under en period var tänkt att bli nästa s-ordförande, arbetade under en period som statssekreterare i försvarsdepartementet. Men det är första gången han upplevt att mp och v fått inflytande över ett försvarspolitiskt beslut.

Hur ser du på den förändringen?
– Det som är mest oroande är att de båda partierna har en tillväxthämmande inverkan på Sverige. Extra vemod känner jag inför vänsterns inblandning i försvarsfrågan, ett parti som knappt gjort upp med sitt kommunistiska arv.
Saab kommer sannolikt inte att växa i Sverige utan utomlands, betonar han. Det har att göra med att den svenska kunden, försvarsmakten, drar ner på beställningarna.

Läs också: nyhetsartikeln om Saabs planer för framtiden